Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’291
stundom blott två månader långa, samt upprättade genom
kommuners, men isynnerhet genom landstingens försorg.
I sig sjelf en glädjande företeelse, har dock denna sträfvan
för lärarinnebildningens höjande äfven några betänkliga sidor.
Bland de hundratals äldre, och än flera yngre qvinnor, som i
vårt land årligen bildas till eller redan verka som folk- och
småskolelärarinnor, kan man nämligen ej hoppas att finna alla
lifvade af kärlek till sin uppgift eller särskildt begåfvade för den
samma, och den undervisning folkets barn af dem erhåller blir
således ej detta »bästa», soin blott »är godt nog». Hos dem, som
underkasta sig de förarbeten och de uppoffringar af tid och
penningar, hvilka den treåriga kursen kräfver, torde man i allmänhet
kunna förutsätta åtminstone endera, antingen kärleken till
uppgiften eller begåfningen för den samma. Men hvad
småskolelärarinnorna angår är det ofta annorlunda. De flickor, som välja
denna bana, der de efter några månaders till ett års lindrigt
arbete erhålla hvad de kalla en oberoende ställning, komina
vanligen från fattiga handtverkar- eller bondhem, ja stundom från
fattighuset. De hysa afsmak för kroppsarbetet, motvilja för
tjenstflickans ställning, samt lifvas af lusten att »komma
sig upp» d. v. s. få heta mamsell, kunna köpa sig hatt och njuta
andra liknande »rättigheter». Genaste vägen här till är att bli
sömmerska — för hvilket emellertid fåtalet har håg och handlag
— eller småskolelärarinna.
Det torde icke vara något vågadt påstående, om vi säga
att den lilla kunskap och metod, dessa flickor i småskolekursen
vinna, visserligen för en del mera begåfvade bli början till
fortsatt utveckling, men att de deremot ge åt mången halfbildningens
följesven högfärden, hvilken visar sig i en skef uppfattning så
af dein sjelfva som af deras ställning. Ej heller blifva de få,
som verka i sitt kall utan håg och nit, samt lefva på några
kinesiskt följda, metodiska anvisningar, utan sinne för vidare
förkofran.
Tidskrift för Hemmet. 18-.de årg. 5Ue häftet. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
