- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Adertonde årgången. 1876 /
308

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’308

ser lemningar af biblioteken, teatrarne, templen, baden, det
oerhörda Marsfältet med kejsarens tron, kasernerna för lifvakten och
slafvarnes boningar, begråter man, att allt detta skall vara förstördt,
men man erfar tillika en känsla af lättnad vid den tanken, att
sådana byggnader ej mera kunna åstadkommas. Blott ett ofritt
folk kunde med piskslag drifvas att bygga pyramider eller sådana
villor, som denna. Herskaren befalde och slafven lydde. Men
nu, då hvarje arbetare bestämmer sitt pris, då han oantastad
lemnar arbetet, om det ej behagar honom, nu kan man ej
klaf-binda hopen efter sin nyck. Ingenstädes ser man bättre än här
i Rom, att menskligheten gått framåt, ej minst sedan presternas
välde fallit och Italien blifvit ett från Alperna till Sicilien och
il Re med rättvis stolthet kallat hufvudstaden »sua Roma».

Så körde vi derifrån sedan vi helsat de sköna pinjerna och
cypresserna in i den lilla staden Tivoli, der allt kom i rörelse
vid att denna tid på året se tvenne resande damer. Guider,
kypare, åsnedrifvare och pojkar skreko om hvarandra, tills vi
sittande på hvar sin åsna majestätiskt skredo nedåt kaskatellerna.
Antingen min åsna ej hade sympati med mig, eller hon fann
bördan för tung vill jag lemna osagdt, men sedan hon tvenne
gånger sökt kasta af mig, fann jag färden på apostlahästarne
tryggare och vi skildes från hvarandra.

Vattenfallen äro ej höga, men särdeles pittoreska; den
omgifvande naturen är förtjusande; man är i södern. Nedanför är
det vackrast, med det underbara, så väl bibehållna Vestas
tem-pel på höjden. Härligare läge har ej något tempel.

Af Horatii och Mæcenas’ villor var ej mycket qvar, men Villa
d’Este var roligt att besöka. Med sina präktiga dammar och
fontäner, sin vackra park med de höga cypresserna, som räkna
flera århundraden, palmer och pinjer förtjenar den att ses.

Om aftonen, när solen kastade sina strålar på campagnan,
foro vi hem efter en angenäm dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1876/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free