Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
der en väl behöflig uäring för hoppet om tanke- och
handlingsfrihetens slutliga seger, när åsynen af hemlandets religiösa,
moraliska och ekonomiska förfall och enväldets missbruk hotade att
i sin första brodd qväfva hvarje ädelt frihetssträfvande.
Ungefär samtidigt i slutet af 1720- och början af 1730-talet gjorde
tvänne af tidehvarfvets utmärktaste snillen och inflytelserikaste
män, Voltaire och Montesquieu, årslånga besök i England och
återvände derifrån till hemlandet, brinnande af beundran för
engelska förhållanden och af begär att i deras anda ombilda sitt
fosterlands. Dessa författares skrifter utbredde sig öfver Europa,
och genom dem såsom språkrör lyckades Englands frisinnade
läror vinna gehör öfver hela den bildade verlden. Först sedan det
engelska frihetsträdet blifvit omplanteradt i fransk jord, kunde
dess löf spridas öfver alla land.
Något liknande dessa förhållanden eger rum ännu i dag.
Det har visat sig vanskligt att acclimatisera det engelska
frihetsträdet i fransk jordmån. Det trifves ej och hotar än att dö lit,
än att förvildas, och bär då Sodoms äplen, som väcka
innevå-narnes fasa och afsky. På andra sidan Kanalen se de friheten
fortfarande blomstra och bära ädel, helsobringande frukt. I sin
nöd styra de då kosan på nytt ditöfver, för att än en gång hemta
råd och hjelp från sina grannar. Detta arbete se vi utföras af
några samtida bland Frankrikes utmärktaste söner; ett arbete,
som förrättas än med hoppets segerfröjd, än med misströstans
nedslagenhet. Guizot*) och Laboulaye*’*’) framhålla den
anglo-sachsiska racens företräden i den öppet uttalade förhoppningen,
att deras egna landsmän en gång skola lyckas tillkämpa sig
förebildens goda egenskaper; Laveleye***) sväfvar i detta hänseende
mellan fruktan och hopp; Prevost-Paradol †) målar den ljusa taf-
*) Ettides biographiques sur ]a revolution d’Augleterre.
**) Förenta Staternas historia. Paris i Amerika.
***) Protestantismen och katolicismen i deras olika inverkan på folkens
frihet och välstånd.
†) Det nya Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
