Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
lands statslär or. De skulle i dessa finna stöd för den misstro
och ovilja, det praktiska lifvets män vanligen liysa mot alla
stats-läror, hvilka af filosofer ex professo utarbetas eller
rekommenderas såsom de enda med förnuftet öfverensstämmande.
Det förhåller sig med engelska nationen som med vissa
enskilda personer, hvilka, ehuru värda både aktning och beundran,
dock aldrig vinna erkännande från massan af egna landsmän,
utan blott från den minoritet, som eger öfverlägsna kunskaper,
sansadt omdöme och utvecklade rättsbegrepp. Liksom dylika
individer aldrig blifva hvad man kallar populära, så är äfven
förhållandet med engelska nationen; den har ej mäktat intaga
folkens hjertan, ehuru den tilltvungit sig aktning och beundran af
deras store män. Detta förhållande torde dock ej böra
tillskrifvas endast massornas nyckfulla och omotiverade känslor och
deras kärlek för det lysande och sällsamma. Det härrör äfven
från andra orsaker och deribland ej minst från afunden öfver
Englands rikedom och makt. Förnämsta skälet ligger dock
djupare. Oaktadt all beundran för engelsmännen nödgas man dock
erkänna, att i deras folkkarakter förekomma vissa drag, hvilka
mer än andra menskliga brister äro egnade att till tempererad
värmegrad nedbringa kärlekens och beundrans entusiasm. Främst
härutinnan står deras öfverskattande af penningen, hvilket dock
mindre framträder som snikenhet (om engelsmännen gäller ej
ordspråket: »hvad gör icke tysken för pengar»), utan snarare i ett
sårande förakt för alla dem, hvilka ej äro rika. Denna
förmögenhetens öfverskärning, ehuru lätt förklarlig i ett land, der mer
än annorstädes välstånd är oundgängligt vilkor för bildning, och
en oberoende ställning för anseende, betraktas dock af såväl
in-som utländska författare såsom en af nationens skuggsidor. Både
Taine och Emerson framdraga många slående exempel på denna
Mammontjenst, exempel, som svalka den beundrans glöd, deras
föregående skildringar antändt. Det är denna jagt efter vinst,
som föranledt några af de politiska nidingsdåd, som fläckat denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
