Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nervösa än koketta, men kanske var jag sjelf nervös. När jag:
tänker på nästa bal, känner jag mig verkligen litet orolig, jag:
är rädd för menniskorna, rädd att de göra narr af mig bakom
min rygg och rädd att sjelf göra något ohjelpligt dumt.
Men jag återvänder till balen: Dansen gick som ett urverk
och urverken surrade af med tiden i hejdlös fart. Kl. 12
serverades soupén. Hugo pratade som om han varit litet vild; jag:
undrar inte på att han har roligt, alla menniskor tycka om.
honom. — »Det är derför att jag roar mig sjelf», säger han, »man
skall alltid vara egoist; försökte jag roa andra, som Henrik vill,
skulle jag endast bli en polichinelle i stället för att jag nu är
en — fulländad dandy; och ci first-rate dandy, säger Buhver, is
generally a very agréable person!» — »Bonorir me, petite Ulrique!»
Jag hotade den egenkäre med min onåd, men leende försvann
han i en soifa bland skyar af tyll och tarlatan, och jag såg
icke-mera till honom.
M. de F. serverade mig ostron,, hjerpe och champagne, så
försvunno borden och jag dansade cottillon med en herre, som
halkade omkull med mig; det var rätt förargligt, men jag tänkte
på M. de F’s ord: »Un tel nialheur peut arriver à tout le monde,.
och så skrattade jag sjelf först åt mitt missöde. Hvad gör det
mig då om andra skratta sedan! — Kl. 1 foro vi hem, och du
kan föreställa dig att jag var varm och hade svårt att somna
med hufvudet fullt af alla dessa orediga intryck—jag, den
lill-gamla, som ni kalla mig der hemma, derför att jag är så
betänksam och sansad. Men — morgonen derpå kan du också vara
säker att fröken "*** slog sig till ro och — reflekterade i stor
skala. Resultatet deraf blef: »Det kommer att göra fröken godt
att vara ute i verlden. Hon kommer att ge akt på sig sjelf,,
d. v. s. akta sig för hvad som misskläder hennes karakter, och
då måste ju denna vinna, I hvardagslifvet, der hon är omgifven
af sina närmaste, som känna henne och hålla af henne, slarfvar
hon med detta stränga aktgifvande! Stora verlden är skoningslös;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
