Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Mpp, utan att just se något, men hörde en vänlig stämma uttala
de tröstande orden:
»Consolez-vous, Mademoiselle, un malheur comme celle-là
peut arriver à tout le monde, et M:lle T. est trop genereuse et
.aimable pour vous en vouloir!»
»Mais, certainement», utlät sig fröken T., »je viens d’assurer
• ■ •» M. de F. afbröt henne genom att bjuda upp mig till första
valsen. Alla ansigtslinier rundtomkring mig klarnade helt
plötsligt upp, man närmade sig mig lika mycket som man förut
aflägsnat sig, allmänna opinionen skiftade färg, gick öfver från
gult till blått, som var min, och Hugos gäckande stämma
hviskade i mitt öra:
»Très bien, ma petite Ulrique, jag trodde dig knapt ega så
mycken présence d’esprit. Att börja gråta i ett så kritiskt
ögonblick, och gråta vackert, det var en mästerkupp. Du dansar
första valsen, på din första bal, med en utländing, tu feras un
debut magnifique, ma chère!»
Det spelte upp. M. de F. förde mig ut. Han var just icke
utländing, hans mor var svenska. Imellertid fick jag, tack vare
honom, påstod Hugo, alla mina öfriga kavaljerer; det tror
naturligtvis icke jag, men det gör detsamma. Mellan danserna
hade jag i allmänhet tråkigt. Det är ganska svårt att tala med
•damerna, de äro till den grad upptagna af att vara på bal, att
■de knappast hinna fatta en så simpel sak, som att svara när de
hli tilltalade, eller ens höra till slut hvad som säges dem. Det
är icke deras mening att vara ohöfliga, ehuru de bli det, det
såg jag nog; det är ej heller högdragenhet eller stolthet .Jag
tror de låta imponera på sig af sina egna klädningar, eller om
’det är af ljusen eller solfjädrarna; ich weiss es nicht! Men af
fiig sjelfva äro de besvärade, af sig sjelfva äro de upptagna
mycket mera än af herrarne, hvilka väl eljest borde utgöra det
mest distraherande elementet, enligt Hugos förmenande
åtminstone. I allmänhet tyckte jag också att flickorna föreföllo mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
