Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
18. Behöfliga utvägar för våra lärarinnor att
sjelfva få lära.
I.
Det växande intresse tor uppfostrans och undervisningens
sak, hvilket visat sig under senare årtionden på alla områden
och särskildt under senaste år genom tillfällen till offentligt
tankeutbyte i dithörande frågor — detta växande intresse, hvars
brännpunkt befinnes i hufvudstaden, har återfört våra tankar till
en gammal älsklingsplan, den att kunna bereda någon utväg
för våra lärarinnor att följa utvecklingen af dagens frågor på
området för deras egen lifsuppgift, eller, ra. a. o., att för kortare
tider upphöra att lära andra, för att i stället — lära sjelfva.
Att sådana tillfällen till fortsatt utveckling skulle vara af en
stor personlig betydelse för lärarinnorna sjelfva, och i väsendtlig
mån bidraga att lifva och höja undervisningen för landets döttrar,
det tro vi skulle vara obestridligt under alla förhållanden; men
vigtigare än förr blir det i vår tid, då faran, särskildt för qvinnan,
att efter genomgångna högre lärokurser tro sig vara en gång för
alla färdig, till omdöme ej mindre än till insigt; är större än
någonsin, och redan kan spåras i missriktningar, hvilka, alltid
menliga för individen, kunna blifva i vida kretsar olycksbringande,
om de intränga bland dem, som hafva den qvinliga ungdomens
intellektuella utveckling om hand. A andra sidan blir, för unga,
hårdt arbetande lärarinnor, med obestucket kunskapsbegär och
behof af framåtgående, (och vi känna mer än en sådan,
särskildt i landsorten), omöjligheten af att tillfredsställa detta behof
en tryckande börda, som tynger på arbetet och tär deras kraft.
Och saken är så mycket vigtigare, som faran är störst just för
de yppersta krafterna, för dem hvilka äro egnade att i rikaste
mån kunna gagna, på det högsta, och vackraste sätt lära,
det kommande slägtet, förutsatt blott att de sjelfva fortfara att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
