Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
fattaren framstår såsom ytterst inkonseqvent, i det han efter att
hafva skildrat qvinnan såsom ett högre väsende — den renare
idealare hälften i det äktenskapliga förbundet — den ädla, den
högsinnade, som utan vilkor ger hela sitt lif åt den hon älskar
m. m. — antar att denna engel skulle plötsligt förvandlas till
den Jumpnaste, egennyttigaste, mest härdhjertade Megära, så
snart hon blefve i någon mån herre öfver sina egna handlingar.
Vidare framgår af den belysning artikeln erhållit, att den
orimliga och upprörande maktfullkomlighet som motionärens förslat;
möjligen under vissa högst osannolika förhållanden kunde tänkas
tilldela den ena (enligt författaren bättre) parten i äktenskapet,
till den andras förfång — denna samma orimliga och upprörande
maktfullkomlighet vindicerar nuvarande äktenskapslag under de
flesta förhållanden åt den andra (enligt författaren den sämre)
parten. Med andra ord: den vrängbild författaren i starkaste
färger skildrar kan blifva verklighet så snart man deri utbyter
ordet »hustrun» mot »mannen» och tvärtom.
Att nu den tanken, att hvad som vore himmelsskriande orätt
å hustruns sida blir rätt å mannens, kan, för män af en viss
karakter och en viss bildningsgrad, innebära en frestelse, det kan
man fatta; och att samma slags män, allt under det de förklara
qvinnan vara deras »samvete i frestelsen», utslunga mot henne
smädelsens och hånets vapen, så snart hon försöker att i
verkligheten fylla denna mission genom att söka höja och rena
rättsbegreppen på områden der hon af ålder haft det mest berättigade
inflytande _ det är blott ett nytt prof på arten af den
ridderlighet, af hvilken desse herrar så gerna berömma sig.
Men att detta slags chevalerie skulle, som den aktade
insändaren i Öresunds-Posten påstår, utvisa en djupare kännedom om
qvinnan och hvad som är mest egnadt att tjusa henne, är —
likasom antagandet att den sydsvenska tidningen skulle ha den
stora publiken på sin sida — i vår tanke ett stort misstag. —
Det bör väl knappast för någon som tänkt öfver och någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
