Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Icke sant —• der hon nu står, med sin allvarliga, djupa blick
pröfvande fäst på den obekante slägtingens barska ansigte,
väcker bon ert intresse lika lifligt, som om ni såge en skönhet med
hy af lilja och ros, med fina, regelbundna drag? Och för intet
pris i verlden skulle ni vilja såra denna unga själ, för det ej
gracerna stodo vid hennes vagga och prydde henne till att en
gång framstå i systerlig täflan med dem sjelfva? Ah nej —- .ni
ville det ej, men sådana pjunkiga qvinuoskrupler besvärade ej
krigsgudens manhaftige son.
»Inte behöfver man vara någon Sibylla för att kunna
förutspå din framtid», utbrast han kärft och släpte Vendelas hand.
»Du kommer ohjelpligt att stanna bland de täcka på öfverblifna
kartan.»
Den unga flickan, i hvars ordförråd den uttalade frasen
tydligen ännu ej ingått, tycktes likväl instinktniessigt känna, att
något obehagligt blifvit sagdt, ty hon rodnade häftigt och drog sig
med ett förläget leende, som stod på gränsen af gråt, bort i
närheten af sin far, vid hvars fötter Rolf hvilade, och böjande sig
öfver denne trogne vän och lekkamrat, dolde hon en stund sina
brännande kinder mot hans lurfviga hufvud.
Ett strängt uttryck hade lagt sig öfver pastor U:s annars
milda drag, och inom mig sjelf kände jag vredens floder stiga.
Då frågade plötsligt en blid barnaröst:
»Hvad är det för en karta, pappa, som Vendela skall
komma på?»
Innan fadern hann besvara den oväntade frågan, inföll den
oförbätterlige majoren:
»På den öfverblifna, lilla frågvis, hvilket vill säga detsamma
som att Vendela aldrig blir gift.»
»Onkel Babian är ju inte gift, pappa? Ar han väl?» frågade
den lilla ånyo.
»Onkel Fabian, menar du. Spörj honom sjelf, Alma»,
svarade pastor U. och kunde ej undertrycka ett leende.
Tidskrift för Hemmet. 19:de årg. 4:e häftet. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
