- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nittonde årgången. 1877 /
226

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Glädtigt inföll nu fru Regina: »Tag dig i akt för Almas
slutledningar, Fabian, de äro ej utan sin udd och ibland
träffande nog.»

I majorens öga glänste plötsligt samma underliga blick, som
nyss förut hvilat på fru IL, men den gaf lika plötsligt rum tör
ett retligt, generadt uttryck, troligen framkalladt så väl af’ den
barnsliga missägningen och den förmodade slutledningen, som af
sällskapets illa dolda munterhet. Vridande sitt pipskägg
började han på nytt i en ännu vresigare ton:

»Nyfikenhet är en qvinnosjukdom — förmärkes tidigt,
tilltager med ären och florerar hos gamla, ogifta fruntimmer. Dertill
äro de sqvallersjuka, afundsjuka, giftassjuka, peppriga och
ättiks-sura. Ett vådligt slägte eller huru, min fru? Och till hvad
nytta, frågar jag?»

Han hade plötsligt hänvändt sig till mig och betraktade mig
med så grymma ögon, som vore just jag ett praktexemplar af
det skildrade slägtet. Jag såg på honom isen en stund,
frimodig genom mitt goda samvetes vitnesbörd och tog slutligen
sålunda till ordet:

»Min bäste major — de egenskaper ni framställer såsom
säregna för äldre, ogifta fruntimmer, tyckas mig snarare höra till
allmänna, menskliga svagheter, oberoende, som jag tror, så väl
af kön, som af gift eller ogift stånd. Den qvinna, som har
ättika i sitt sinne, blir svårligen sötare i äktenskapet. Snarare
sprider sig det onda vidare, och jag tillstår, att jag sett hela
familjer syrsatta och detta ej minst på den manliga linien.
Hvad pepparen beträffar så — apropos! — för hvilket speeies är
det, som man hos vårt grannfolk har benämningen »pebersvend»?
Ni vill veta till hvad nytta ett ogift fruntimmer är här i
verlden? Till mångfaldig, så vidt jag sport. Se er omkring, men
med oförvillad blick, och ni får närmare besked. Huru tycker ni
väl det skulle se ut här i lifvet, om alla qvinnor voro gifta? Eu
hel del betänkligare än det nu gör, min bäste major. Vår Herre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1877/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free