Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
så har han, så vidt på undervisning och skola berott, alltjemt sökt
att göra qvinnans kunskap till ett minimum, pä det hans egen makt
öfver qvinnan skulle desto bättre kunna blifva ett maximum;
hvarjemte han, äfven väl emot naturen, funnit för godt att vid den
manliga ungdomens undervisning fästa en snart sagdt uteslutande vigt
på förståndsbildningen. Och sedan i följd af bär antydda
förhållanden qvinnans förståndsutveckling nedtryckts på det sätt, erfarenheten
visat, har mail icke hållit för rof att til! på kfipet håna henne såsom
egentligen af naturen saknande någon högre förståndsbegåfning! Man
har upphöjt missbruket till naturlag! Och när qvinnan, beröfvad i
väsentlig mån den ledning, en högre intelligens skulle skänka, begagnat.
— och, som vi veta, med stor framgång — de två andra ledstjernor
för vandringen genom lifvet, som stått henne till buds och som det
manliga enväldet icke kunnat beröfva henne, nämligen den naturliga
känslan och den naturliga instinkten eller åskådningskraften, så har
man genast varit färdig med det påståendet, att qvinnans högre
för-mögenheter väsentligen besticka sig uti åskådningskraft och känsla,
och att denna teori bör läggas till grund för flickors uppfostran
—-en teori, förträffligt beräknad att rättfärdiga och vidmakthålla de
gamla missbruken.
Granskar man ärligt och utan fördom erfarenhetens vitnesbörd i
afseende på den fråga, vi här afhandlat, så är verkligen omöjligt att
der vid lag uppdraga några gränslinier mellan könen. Att
skiljaktigheter finnas — att, såsom vi förut anmärkt i afseende på
känsloverk-samheten, äfven i afseende på förståndsverksamheten någon nyans af
olikhet mellan könen förefinnes, hälla vi ytterst troligt; men vi
upprepa, hvad vi ungefär förut yttrat, att hvarken hr A. eller den, som
skrifver detta, eller någon annan man eller qvinna förmår att
uppgifva den nyansen, utan att inlåta sig på hypoteser, på hvilka det i
sanning icke går an att grunda ens ett filosoliskt resonuement, än
mindre några praktiska uppfostringsåt.gärder.
Icke heller är man i stånd att uppgifva någon nöjaktig definition
på hvad som i sanning må heta »manlighet» och »qvinlighet». Både
hr A. och den, som skrifver detta, vet ungefär hvad man i dagligt
tal dermed menar (och låtom oss ej processa om definitioner!); men
erfarenheten har visat, att de bäste män, historien har att omtala,
äfven haft något qvinligt uti sin karakter, och de bästa qvinnor något
manligt; — när man n. b. icke kallar qvinlighet den fläpighet och
pjunkighet, som stundom erhållit detta namn, icke heller manlighet
den skrällande och hänsynslösa stormodighet, som man stundom så
kallat. Der finnes otvifvelaktigt mellan könen en naturlig
karakters-skilnad, en gifven gränslinie, som endast i enstaka fall öfverstiges;
men hvar är hon belägen? Ingen menniska — vore hon än
skarpsinnigare än någon filosof, som hittills trampat vår jord — kan, om
hon är ärlig, säga, vid försöket att bestämma mannens och qvinnans
karakter, hvad som der vid lag är natur och hvad som endast är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
