Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
följd af inflytandet sedan urminnes tid af lefnadsvanor, lagar,
uppfostran. Huru fåf&ngligt då och huru farligt att pä grund af
godtyckligt uppgjorda skiljemärken — annat kunna de ej vara — söka
bilda ynglingen eller flickan efter en tvp, som icke finnes i naturen!
Resultatet blir ock tyvärr allt för ofta endast att producera
vrångbilder af naturen. Och det är detta, sora de göra, hvilka jaga efter
»qvinligheten» såsom yttersta målet för flickors uppfostran. Med
huru vackra fraser de än må pryda sitt tal om qvinnan och qvinnan
i oändlighet, så vittnar all ,erfarenhet, att en sådan uppfattning af
uppfostringen alltid ohjelpligen leder till nedtri/ckande af den qvinliga
bildningen under sin rättmätiga nivå.
Ingen förnuftig menniska, hon må omfatta den ena eller andra
af de två hvarandra motsatta åsigterna, kan ett ögonblick tänka på
att alldeles lemna ur sigte vare sig den allmänt menskliga
bildningen, eller den, hvilken man vanligen betraktar såsom den mera
specielt qvinliga, d. v. s. väsentligen den, som afser att bilda qvinnan
för modems och husmoderns kall: men det uppstår en himmelsvid
skilnad i den praktiska tillämpningen, allt efter som man, med hr
A. och liktänkande, betraktar qvinnan i första rummet såsom qvinna
och i det andra såsom menniska, eller, enligt hr von Kochs i vår
tid mera häfdvunna åsigt, sätter qvinnan-menniskan i första rummet
och qvinnan-qvinnan i det andra. Ett enda exempel, som vi skola
anföra efter hr A:s redogörelse för den ofvan nämnde finske
författarens skrift, är tillräckligt att gifva ett begrepp om denna skilnad. Och
se här det begrepp om qvinnobildning, som man, med de i den
pedagogiska tidskriften hyllade åsigterna till utgångspunkt, vill göra gällande.
»Flickan bör ej erhålla en mindre mångsidig bildning än gossen,
tvärtom är för qvinnan en allmän bildning nödigare än för mannen,
som vanligen blott kan förvärfva en fackbildning. Men man skall
ej lägga an på en i systematiskt ordnad fullständighet meddelad
insigt i vetandets grunder och i de särskilda vetenskaperna till bela
deras omfång och innehåll. Dermed är ej sagdt, att man skall
meddela en godtycklig röra af fragmentariska notiser, utan förmåga af
vidare utbildning. Skolan bör bjuda flickan det ideala som innefattas
uti allt det som förtjenar vetas, hvilket hon kan upptaga i sig såsom
en skatt af allmän bildning, för att medelst denna hon sedan må
kunna i sig sjelf ocli i familjen och särdeles i sina barns själar, om
hon blir maka och moder, nedlägga den religiösa, sedliga och
intellektuella bildningens frön.»
Uti detta citat, som tyckes i koncentrerad form återgifva hr A:s
och hans finske sagesmans förenade tankebemödanden i afseende på
flickors skolundervisning *, vilja vi icke söka någon anledning — ehuru
* Nedanstående försök till förklaring af dessa gåtfulla ord meddela vi här
såsom det, enda läsvärda ocn på sak gående af tvenne ytterst vresiga utfall, med
hvilka hr Adn. i Aftonbladet bemött sina motståndare.
»Blott ett enda uttryck vill jag upptaga, af hvilket A. B. gjort särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
