Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
ligger enligt mitt förmenande en af de antropologiska
hufvudgrunderna till kristendomens segerkraft. Menskligheten är en
organism. Dess yttersta mål är tecknadt så, att Gud skall blifva
allt i alla. Detta är urbilden och idealet för det menskliga
religiösa förhållandet. I den mon jag närmar mig detta ideal, måste
jag också söka Gud i alla och i hvarje mitt religiösa förhållande
sålunda taga de andra personerna personligen med, så långt detta
för min begränsade varelse är möjligt. Och hvem skulle väl då
för mig träda i förgrunden om icke min förstfödde broder, som
grundlagt det religiösa förhållande, i hvilket jag lefver? Detta
är för mig hans eviga plats, och af denna hans ställning var
hans jordelif den undersköna afspeglingen. Detta evighetsdrag
är det antropologiska grundvilkoret för en i evigheten genomförd
allmän menniskokärlek inför Gud. Men det är till detta eviga
förhållande, som vår jordiska utveckling såsom en sann mensklig
odling bör närma oss. Derföre är — antingen vi märka det eller
icke — den allsmäktiga drifkraften i all vår utveckling vårt
oaf-visliga behof att med sjelfva vår mensklighet komma ända fram
till den Eviges thron. Men om icke han, som är menniskones
son, den oförlikneliga menniskan, står på Guds högra hand —
hvar blifver då den ogudaktige och syndaren? Kristendomen har
vågat ställa honom der, har vågat luta mensklighetens en gång
törnekrönta hufvud omedelbart intill Gud Faders eget hjerta.
Från den platsen allena kan han draga alla till sig. Denna
dragning är den innersta rörelsen i all mensklig odling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
