Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
menskliga odlingen för menniskan framåt i vetande, rättfärdighet,
kärleksfullhet o. s. v., kort sagdt i personlig fulländning, desto
mer varder hon aflägsnad från den guddom, som, i grunden
opersonlig, aldrig äger personligheten annorlunda än såsom en
personifikation och derföre aldrig är i besittning af de egenskaper,
hvilka all rättskaffens odling syftar att i menniskoverlden införa.
Yi hafva ännu icke bestämdt afskilt kristendomen från
judendomen. Den rättskaffens judendomen, af hvars anda det gamla
testamentets skrifter äro ett uttryck, lefver, såsom kristendomen,
af tro på de ting som icke synas. Medvetandet derom, att det
gudsrike, soin tron syftar till, hörer till det osynliga, ej blott
derföre att det icke ännu är kommet, utan förnämligast derföre
att det alldeles icke är af denna verlden — detta medvetande,
som för den kristna åskådningen träder i förgrunden, tillhör
imellertid judendomen blott såsom en i bakgrunden uppstigande
profetisk och dunkel aning. Egendomligt är, att i den mon denna
aning blir starkare, i samma mån koncentrerar sig tanken på ett
kommande gudsrike kring en gudasänd mensklig person, en
Messias. Religionens förandligande är dess individualisering. Detta
är fullkomligt psykologiskt riktigt, och den moderna judendomen
har köpt sitt förandligande dyrt, då den velat utplåna detta drag.
Den har derigenom gifvit sig en i kulturhistorien här och der
bekräftad lutning åt panteism. Kristendomen har vågat, låt vara
under former, som tid efter annan fört honom intill gränsen af
polyteism, att föra till sin spets denna den profetiska
judendomens tendens till det individuella. Kristendomen har en Kristus,
som icke blott är religionsstiftaren, läraren och föredömet, af
hvilken man således icke blott har att tillegna sig läran och
exemplet, utan som personligen måste tagas med i hvarje religiöst
förhållande. Derförutan kan ett förhållande visserligen vara
religiöst men icke i specifik mening kristligt. Han, som ödmjukade
sig intill döden, har sjelf gjort anspråk på denna plats. I denna
punkt, som varit judarne en förargelse och grekerne en galenskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
