Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
samtida, så är det något helt annat man söker hos den
framstående författare, hvilken ovilkorligen sjelf blir medelpunkten
för vårt intresse. Det är i öfverensstämmelse härmed som
Goldschmidt tagit till sin uppgift att visa oss, icke blott huru ett
skaldeverk kommer till, men också huru skalden växer fram ur
menniskan, huru ban finner och befriar sig sjelf genom sin
diktning, huru det, som han personligen genomlefver, i renad och
förädlad gestalt genomgår hans skapelser. Med förunderlig
noggrannhet skildrar han oss sin utveckling under de första
barnaåren, och vi få se att vi hafva denna tids intryck att. tacka för
något af det skönaste han gifvit oss. (Första delen af
»Arvingen», »Min Onkels Tömmerplads».) Han berättar oss sin kamp
i ungdomen, då hans starka slägtkänsla (Goldschmidt är som
bekant jude) täflade om väldet öfver honom, med förnimmelsen af
att ban hade sin plats midt i arbetet för den danska friheten
och folkandan. Vi se huru hans egendomliga ställning till dessa
olikartade strömningar gaf honom en pinsam känsla af ensamhet,
som slutligen samlade sig till ett utbrott, hvilket blef sista
kapitlet i hans första roman »En Jøde». Ehuru detta kapitel —
som blef skrifvet innan han tänkt på boken i dess helhet — är
fullt af bitterhet och efterlemnar ett mycket smärtsamt intryck,
så kan likväl ingen läsa boken utan att gripas af andlöst
deltagande, och ingen, som läst den, kan någonsin glömma den.
Det halft ofrivilliga sätt på hvilket den tillkom visar, mer än
något annat, huru föga man får fatta det bokstafligt när förf:n
berättar oss att hvad han blifvit det har han »læret sig til», det har
skett mindre genom inspiration, än genom personlig ansträngning,
genom viljekraft. -— Helt säkert egde hans begåfning flera
möjligheter än de flesta andra menniskors; ban kunde omvexlande
utmynta sin rikedom i politik, satir (till »Corsaren») samt skrifva
estetiska och etiska afhandlingar om alla möjliga ting i himlen
och på jorden (i månadsskriften »Nord og Syd» t. ex.), men skald
blef ban dock endast derföre att ban var det, och man ser stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>