- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nittonde årgången. 1877 /
311

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

311

se andra arbeta, jag ansåg mig ej passa till denna verksamhet,
ej hafva gåfvor i den vägen. Nej, jag ville ej tala med den’
olyckliga, och iustinktmessigt makade jag mig litet längre bort.

Häftigt vände flickan sig till mig och utbrast: »Ja, se så
der är det! Man säger: kom hit och alla skola hjelpa dig! Och ser
jag ej på er huru ni är rädd att komma mig nära, hur ni ej har
ett ord att säga till mig!»

Slagen af denna sanning fattade jag hennes hand och bad
med tårar i ögonen, att hon ej skulle tro mig sä illa; det var
blott ovana; jag fruktade att begå misstag och mera skada än
gagna henne; jag var en främling från ett annat land in. m.

Hon blef uppmärksam och bad mig beskrifva »mitt land».
»Funnos lika många der, som vandrade på syndens vägar, eller
voro qvinnorna der mera skyddade för frestelser? Hvad gjorde
man för dem som fallit? upptogos de i asyler som de i Edinburgh,
eller hvart skickades de? blefvo de någonsin återupprättade?»

Hon frågade så fort, att jag knappt hann svara. Emellertid
fick värt samtal snart en mera personlig vändning; jag märkte
att flickan fått god uppfostran och hörde till min häpnad, att
hon var prostdotter, hade rymt från sina föräldrar med någon
som sedan lemnade henne åt sitt öde. Det var en förfärlig
historia, afbruten af snyftningar. Sångerna gjorde henne så ondt,
ty de påminte oiu den lilla prestgården i de vestra högländerna,
der hennes glada barndom förflutit och der hennes röst så ofta
ledt sängen om söndagarne.

Må ingen tro att återgången frän ett sådant lif är lätt. Denna
flicka ville blifva annorlunda, men förutsåg de många hindren.
Slutet på vårt samtal blef att hon följde min vän Lady R., som
i sin cab medtog tvenne andra unga flickor och förde dem till
det lilla hem, som utom Edinburgh står öppnadt för dem, hvilka
äro ångerfulla och önska börja ett annat lif.

Jag lemnade Magdalenafesten, förkrossad af anblicken af så
mycket elände, men dock styrkt i min tro på det godas seger
öfver det onda.

E. R-y.

38. Mönster (se nästa sida), hemtadt ur en gammal
mönsterbok, utgifven i Nurnberg på 1600-talet af Rosina Helena
Fiirstin’ Vackert och användbart till tvistsöm, korsstyug,
nät-broderi, flossaväf m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1877/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free