Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
från hustruns sida) antages böra vara den ledande, hustrun
blott den lydande eller lidande parten i äktenskapet.
Den medvetna eller omedvetna kampen emot dessa hinder
utgör nu, enligt v ara förf., äktenskapets historia. I mån som
hindren besegras och häfvas, så att förhållandet mellan makarne
småningom vinner mer och mer enhet och jemnvigt, i samma mån
är äktenskapet räddadt och går tryggt framåt mot sitt mål. Der
hindren qvarstå obesegrade, går det förr eller senare under och
förfelar i egentligaste mening sitt ändamål.
Det vill dock af våra förf. synas som skulle äktenskapet
ännu i vår tid befinna sig på ett lågt utvecklingsstadium, för så
vidt som det saknar förmåga att reformera sig sjelft eller att
utan främmande hjelpkrafter lösa sin uppgift. Så t. ex. låta
både den franska och norska förfm hustruns uppfattning blifva
den segrande i de äktenskap som räddas, men gifva dock
hustrun sjelf föga eller ingen del i räddningskampen, hvilken å
hennes vägnar utkämpas af utanför äktenskapet befintliga
krafter. Under sådana förhållanden återstår alltid det spörsmålet:
hur går det om yttre hjelpkrafter saknas, eller om de svika sin
uppgift? Huru hade det t. ex. gått med Maries äktenskap, om
vännen och dennas bror ej funnits till hands i det afgörande
•ögonblicket, eller om den senare varit nog svag att begagna sig
af Maries svaghet? Och å andra sidan, huru hade det gått med
llelene och Richard, om Else ej funnits, eller om hon delat
Richards lidelse i stället att lösa honom derur?
I förra fallet hade tydligen allt varit förloradt. Förfm
medger det sjelf i de slutord, med hvilka han uppmanar de äkta
männen »att sjelfva öfvertaga sina hustrurs uppfostran, emedan
det är ytterst sällsynt att finna en så hederlig och oegennyttig
informator som Maries». I senare fallet åter hade hustrun väl
räddat sig sjelf, men näppeligen sitt äktenskap — sin kärlek men
icke dess föremål.
Den norske presten hade väl alltså rätt: »qvinligheten be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
