Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
står i något annat än att blott rodna och slå ned ögonen.
Lifvet kräfver starka qvinnor.» Äktenskapet innebär, likasom hvarje
lifsform, en utvecklingskamp från lägre till högre stadier, och för
att segerrikt utkämpa densamma fordras kraft ej blott att lida,
utan ock att kandia, ej blott att underkasta sig, utan att
öfvervinna — icke minst den egna svagheten.
Det var denna kraft som brast Ilelene, och hvilken Marie, när
hon slutligen tillgrep den, använde för sjelfviska ändamål i strid
med äktenskapets idé och hennes första riktiga uppfattning af
densamma. Hos Dorothea deremot fanns denna handlingskraft i
rikt mått, men förblef vanmäktig emedan kärleken fattades, ej
blott hos hennes för allt slags hängifvenhet otillgänglige make,
utan äfven hos henne sjelf. Hon såg det rätta och kämpade
derför, men förgäfves; och i medvetande af att ej kunna ge
kärlek gaf hon underkastelse, men uppgaf i och med detsamma allt
hopp om ett sannt äktenskap *).
George Eliot synes alltså försmå den yttre hjelp för
äktenskapets förverkligande, som våra andra förf. tillgripit, och lemnar
hellre problemet olöst. Med den karakter ban i Dorothea
framställt skulle också en främmande hjelp varit otänkbar.
Men huru skulle då Dorothea lyckas i ett på ömsesidig
kärlek grundadt äktenskap? Kan en sådan qvinna älska? Kan hon
hängifva sig åt något annat än idéer? Duger hon till hustru?
Svaret på denna fråga ligger i Dorotheas karakter. Det var
*) Att alldeles detsamma inträffar i ett äktenskap der mannen är den
moraliskt öfverlägsne och ser det rätta, men ej förmår hos hustrun bringa det till
seger, visar förfin i Lydgates och Rosamunds äktenskap, en intressant parallelbild
till Dorotheas och Mr. Casaubons. Lydgates sorgsna anmärkning då den fåfänga,
hustrun uttalat en önskan att mannen haft ett. »finare» kall än läkarens: »älskar
du icke hos mig vetenskapsmannen, sfi skall du aldrig älskat mig!»; den bittra
slutsats han drog af hustruns motvilja att ordna hemmet pä ett enklare sätt för
att undvika skuldsättning: — »hvad vore för qvinnan en man utan tillgångar att
anskaffa speglar och sidenmöbler!» -— allt detta är ett motstycke till Dorotheas
erfarenheter, och på samma gång visar Lydgates historia, att det är svårare för
mannen än för qvinnan att i ett olyckligt äktenskap förblifva sig sjelf och sin
högre lifsuppgift trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
