Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
Efter att hafva erinrat om den sundare riktningen af
Englands uppfostringssystem samt om det företräde Amerika har
framför Europa såsom det enda land der bildade menniskor icke
hcdla sig för goda till simpelt arbete, fortfar fürf:n:
Strängt kroppsarbete är viljekraftens och sjelfbeherskningens
naturliga skola. Och att färdas ute under bar himmel är lika
välgörande för anden som det är oundgängligt för kroppen. Det
anstår en man att kunna tåla en regnskur utan att behöfva
tänka på förkylning. Och det är honom nyttigt att färdas i
skog och mark, der ban stöter på vanskligheter och faror, ur
hvilka han måste reda sig sjelf utan att lita på andra.
Förfin öfvergår derefter att skildra det inflytande, som
föraktet för kroppsarbetet utöfvat på det andliga lifvet. Om
Europas bildade klasser, säger han, finge växa upp på ett
naturligare sätt än som sker, vore det tvifvelsutan till gagn för hela
dess andliga lif. Detta lif har nu ofta en bismak af
kammarluft och kammarlärdom, af kakelugnsvrå och ofrisk veklighet.
Och främst lider det deraf, att viljan håller på att slappas och
vissna. Våra största tänkare ha så länge suttit på sina
studer-kamrar och sysslat med de stora lagarne för naturen och
tanken, att de glömt att någonting sådant som vilja och frihet
finnes till. Viljan och friheten hafva för dem förlorat sig i den
lagbundna nödvändigheten. De största förvillelser inom vårt
ande-lif sammanhänga med detta. Så, när många af våra yppersta
tänkare förneka Guds personlighet och utjemna skilnaden mellan
godt och ondt. Hade de sjelfva haft en smula mera vilja och
sett litet mera sådan hos sin omgifning, så hade de ej kunnat
så alldeles glömma att hon finnes till. Och är Europas filosofi
nära att uppge ända till begreppet vilja, så kan man lätt förstå
att hon icke heller lemnar mycket qvar deraf i verkligheten.
Huru ringa kraft har också ej denna filosofi att gripa in i
utvecklingens gång! Hvilken förmåga hafva väl dessa kämpalika
system lagt i dagen att föra mensklighetens och folkens lif när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
