- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
8

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

än detta skall tänkas redan i denna form, antydes deraf, att
den, i vårt land åtminstone, så snart ej hinder möta, försiggår
i religionens namn eller är en religiös ceremoni. — Det
ligger obestridligen i begreppet om en förbindelse, som från ett
fördrag eller frivillig öfverenskommelse skall hemta sin
helgd,-att motivet för dess ingående måste anses för förbindelsen
likgiltigt, och att den kan, när samtliga kontrahenterna så tinna
för godt, genom en ny öfverenskommelse upplösas, utan att
detta kan anses innebära något orätt å någon deras sida. Men
intet derå kan det oförvillade sedliga medvetandet erkänna
vara händelsen med äktenskapet. Vidare är den äktenskapliga
förbindelsen till sin natur och sin omfattning sådan, att den
omöjligen kan anses grundad på något fördrag eller
öfverenskommelse. Ett sant äktenskap kommer nemligen ej till stånd,
blott och bart genom en yttre ordning eller ett abstrakt
rättsförhållande — endast genom kärlek och gemensamhet i alla
lifvets förhållanden. Men om kärlek och lifsgemenskap kan man ej
sluta aftal. Med andra ord kan det anförda äfven så uttryckas,
att, under det fördraget blott kan hafva afseende på sådant,
som för menniskan kan hafva betydelse endast och allenast
såsom medel för ett annat ändamål, eger familjelifvet sitt värde
i och genom sig sjelft, eller är ett godt, till hvars
förverkligande menniskan är omedelbart förpligtad, och det vid
vigseln afgifna samtycket eger sin betydelse blott och bart såsom
en deklaration, att den ömsesidiga förpligtelsen är för handen.

För att rätt fatta såväl sanningen som betydelsen- af det
anförda är det nödvändigt, att vi, om än i allra största
korthet, söka göra oss reda för några af de allmännaste sanningar,
dem den filosofiska sedeläran uppvisar med afseende på
plig-tens begrepp. När man säger, att en viss handling är en
menniskas pligt, så förstår man dermed tydligen, att.denna
handling är af denna menniska oafvisligen fordrad, d. v. s. fordrad,
ej såsom medel för något annat, utan såsom i och genom sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free