Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
ock kärvicl tagit sin tillflykt till mångfaldiga egoistiska
biaf-sigter, hvilka, då längtan att lefva »för en ädel efterverld»,
dels kan tillfredsställas på många andra sätt, dels visar sig
otillräcklig för att förmå menniskan att underkasta sig de
inskränkningar i godtycke och sjelfsvåld, dem äktenskapet
medför, äfven utsträckts till sjelfva heslutet att i äktenskap
inträda. Så mycket är åtminstone gifvet, att. öfver’ dylika
bitankar ej en afgjord förkastelsedom kan af dem uttalas. Men att
dessa äro sedligt förkastliga och innebära, att den ena menniskan
af den andra behandlas såsom ett blott medel, är sjelfFallet.
I sammanhang med det anförda står frågan, om hvarje
menniska har en oafvislig pligt att inträda i äktenskap.
Obestridligen medför det äktenskapliga lifvet en större
innehållsrikedom i det sedliga lifvet än celibatet och torde väl
derföre under fullt normala förhållanden angifva en högre
sedlig ståndpunkt än detta. Men, som härvid mycket måste
inverka, som ej är af menniskans fria vilja’beroende, och äfvenså
det sedliga lifvet kan genom andra sedliga uppgifter vinna
vederbörlig innehållsrikedom, torde man i detta afseende böra
gå till väga med mycken försigtighet och taga sig till vara
för förhastade omdömen Hufvudsaken är emellertid, att en
verkligen ren, personlig böjelse eger ett absolut värde, och
att det följaktligen är den menniskas pligt, som eger en sådan,
att göra, hvad hon kan, för dess utveckling och öfvergång till
en äktenskaplig förening.
Betrakta vi åter det redan ingångna äktenskapet ur denna
’) I sin ofvan citerade afhandling (pag. 167) har författaren uttalat en
åsigt, som torde förefalla rnilngen såsom stridande mot det nu anförda. Striden
torde doek mer angå ord och uttryckssätt, än mening. När vi der sagt det
under normala förhållanden vara hvarje menniskas pligt att förverkliga familjen,
hafva vi nemligen först och främst blott menat att söka förverkliga henne eller
att rikta sin vilja på hennes förverkligande, detta mot den anmärkning, vi
dervid hört framställas, att detta ej vore af den fria viljan beroende. Men vidare
ßiåste tydligen uttrycket »normala förhållanden» här fattas i sin allra strängaste
bemärkelse. (Jmf. p. anf. st. pag. 9 m. fi. st.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
