Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
hilds läppar under förlofningens och fästegåfvornas tid. Hon
var stum.
Skarlie var rik, och hon var »barn eller qvinna» nog att
förnöjas när frun och guvernanten klädde pl henne den ena
klädningen efter den andra, dem Skarlie sändt såsom gåfva.
Men giftermålet? Det betraktade hon som en
»Overgangs-bro, der drages i Land, når den er brugt». Låg icke hennes
bestämmelse fjerran? Hade icke Skarlie lofvat att hon hos
honom skulle få utveckla sig till hvad hon sjelf ville?
Så stod hon nu i ungdomens fägring bunden vid en man,
hon icke älskade. Hon drogs med honom ned till jorden.
Hennes halft öppnade öga slöt sig ånyo i vanans slummer.
Då genljöd huset af Tändes musik. Iion väcktes, hon
lyssnade, hennes ande fick vingar. »Livet havde mening; også
hun måtte få gå ind til rig Skjönhed.» — Nu trodde hon, att
musiken var hennes bestämmelse.
En af Björnsons största förtjenster är, att han låter
karakterna skarpt utveckla sig ur händelserna. Detta skänker åt
hans berättelser en dramatisk skönhet. Hur fint är ej det
draget, att Magnhilds medvetande om ett högt lefnadsmål hos
henne väcker intresse för hennes medmenniskor. Hon ser
barnen på slöjdskolan med kärlekens öga, hvilket har en blick
för hvar och en bland dem särskilt, sjelfva den gamla
»Matros-konen» som städade hennes rum blef ett mål för hennes
omvårdnad.
Denna Björnsons skildring af en ung själ, som med ens
lyfter sina vingar, dem hon hittills knappast pröfvat, för att
djerft styra sin flygt mot ljuset, är slcön. En frisk
morgonluft fyld af lärkors slag breder sig öfver berättelsen. Och
om Magnhild heter det: »Hun vågnede, sotn en österländsk
Pige indestängt i Seraljet vågner en Dag ved Sang under
Vin-duet og Glimtet af en Turban.»
Men ack! glädjen blef kort. Den sista vackra bilden vardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
