- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
45

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

ett skede af en mångsidig utveckling, en tankens skiirseld, en
trons pröfning, eller troligare en sjukdom, som, om den ock
är farlig, måhända snart besegras. För hans svagare broder kunna
de varda en dödens lukt till döds.

Och känner man sig nu dertill frestad till den
misstanken att ett dylikt arbete icke framsprungit ur en brinnande
själs öfverväldigande ingifvelse, utan att det snarare, eller
åtminstone derjemte, är ett barn af begäret att vara pikant och
originel, att göra effekt, så vittnar detta om ett lika lättsinnigt
som odrägligt konstnärsafguderi, der konstnären upphöjer sin
person, sina »intressanta» hugskott på sanningens heliga plats.
Och sträng dom drabbe sådan farlig fåfänga!

I sanning, det må vara stort att likt Björnson veta med
sig, att ens stämma höres långt ut öfver trenne folks gränser.
Men glädjen deröfver månde betydligt stäfjas genom
medvetandet af det oerhörda ansvaret. Här om någonsin gäller det
ordet: adel för pligt ar.

Det fins ingen särskilt moral för konstnärer.

Men är icke cletta ett hårdt tal? Det skulle så vara om
icke en ting fattades i Magnhild. George Sand’s skrifter
äro fulla af synd, fulla’ af brott. Men de äro ock fulla af
qval, af ångest, af sönderslitande ånger. I Magnhild tager
man saken kallt. Några känslorörelser, en estetisk stämning —
se der allt. Det synes mig, som om det strängaste och på
samma gång det sannaste man kan säga om tendens-novellen
Magnhild är, att der fattas — samvetet)

’) Dà (len ärade kritikerns slutpåstående synes oss allt Jör hårdt, hvad
grundtanken ocli hufvuclpersonen i boken beträffar, hoppas yi att Magnhilds
berömde förf. i ett följande häfte slcall vilja taga till ordet för att vederlägga

detsamma. _ ,

Redin.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free