Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
emedan hon genom egen erfarenhet visste, att sådana dödens
äktenskap af dem helgats. Men hon ställer derigenom sig
sjelf, sitt eget jag såsom tillvarons medelpunkt. Sin egen
in-dividuela »lycka» — sin njutning i detta ords vidsträckta
bemärkelse — skänker hon främsta rummet. Iion hyllar en
estetisk lifsåskådning. George Sand förgäter å ena sidan den
i sjelfva menniskonaturen nedlagda lagen, att de »två varda’
till ett», å den andra, såsom Malmström träffande anmärkt, att
staten och kyrkan äro idéer, hvilka stå öfver den enskilde och
hvilka det är dennes pligt att underordna sig.
Dock — »med Pligten har de jo taget Farvel», dessa,
som anse äktenskapet osedligt, i och med detsamma det ej
upphäfves, så snart det ingåtts af konvenans, eller så snart
kärleken på grund af bristande samvetsgrannhet förkolnat. De
höra till ett slägte för hvilket det icke så mycket är fråga
om pligt, som om njutning. De äro de längst framskridna
af dem som praktiskt hylla en alt vanligare »estetisk»
lifsåskådning. Ledarne, de som likt George Sand bära bördan
af det skapande arbetet, de äro sjelfva ofta tårarnas, icke
löjenas barn. Men deras efterföljare, som väl må nämnas
legio, förty de äro många, de glömma sorgen, som
genomborrat dessa oregelbundna andars kämpande hjerta, de se i deras
läror blott en efterlängtad frigörelse från alla band, äfven
de heligaste. Fantasiens lockande verld, drömmarnes
sjelf-viska lif, nöjenas flyktiga skimrande solskensstunder är för
dem tillvarons mål. De älska mera att leka lifvet än att
lefva det.
Då frestelsen till en sådan riktning alltid är stor, varder
det en skalds oafvisliga pligt att betänka sig två gånger, innan
lian bland de »umyndige» sänder ut ett arbete, som, åtminstone
om det tages isoleradt, tjenar att utbreda en estetisk
lifsåskådning af lumpnaste art. För hans egen ande, starkare än
mängdens, äro möjligen de slappa åsigter, dem han framställer, blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
