Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
tala om sina embeten. Det är bildningen som uppfunnit
språkbruket »ett godt embete», som uttryck-för ett godt lefvebröd.
Till och med »ett godt pastorat» har ju denna betydelse och
ingen annan.»
All denna »bildade materialism» hänför nu förf:n till
följderna af den missriktade uppfostran, som sätter den
bildade mannen ur stånd att lefva ett naturenligt lif.
Efter att vidare hafva påpekat hvilken nytta och hvilket
inflytande vanan vid simpelt arbete skulle gifva landsbygdens
embetsmän, utkastar förf:n den tanken att det kanske bland dem
skulle kunna finnas enstaka män, hvilka skulle hålla det
fölen ära att afsäga sig sin lön, och välja den skönare lotten att
stå inför sin lifsupgift som en andens frie tjenare utan
betalning, medan han äter sitt bröd i sitt anletes svett. Det skulle
väl dock vara en glädje, tillägger han, att se t. ex. en prest
här i Norge, hvilken lika med en viss gammal tältmakare från
Tarsus hölle det för en berömmelse som han ej ville afsäga
sig, att tjena evangelium utan lön, samt försörja sig sjelf och
sina ledsagare med sina händers arbete. »Mig förekommer det»,
fortsätter förfin, »som skulle den kristna folkkyrkan växa ett
stycke i höjden om hon egde en sådan man, och som skulle
hon tvärtom sjunka, då, såsom nu för tiden, hennes prester
oaflåtligt skola hos styrelsen söka sig upp till allt bättre och
bättre — d. v. s. fetare pastorat.»
Förfin är alltså öfvertygad om att den bildade klassen
skulle lefva ett långt mera oberoende, skönare och lyckligare
lif, om dön lärde att arbeta med sina händer.
Han medger att detta ej låter sig göra utan att uppgifva
en del af den kunskap som numera anses oumbärlig för en
bildad man. Men i hans tanke kan också detta ske utan skada.
Dessa menniskor, säger han, som gå i skola från 8 år till
22 och derutöfver, inhemta en massa onödig kunskap, hvaraf
de flesta sedan icke hafva clen minsta nytta, och som de ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
