Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
stå ej vid detta Ragnarök. Som underpant på vårt
andliga lifs fortvaro och kraft att skapa, att gifva lif af sitt lif,
kunna vi betrakta den diktsamling, som under titeln Literärt
Album skickar sin helsning från det gamla till det nya
året. Skall man betrakta den som aftonrodnaden efter en
nedgående sol, eller är den icke snarare morgonrodnaden, som
bådar en uppgående? Det senare är ej blott mera önskvärdt
utan ock mera sannolikt; ty flere af våra unga skalders bidrag
kunna räknas till det skönaste, som hittills flutit ur deras
pennor. I allmänhet torde detta häfte kunna täfla med hvad vår
literatur i den vägen under lång tid lemnat. Gåfvo väl de
»Nio» eller de »Sju signaturerna» flere af poesiens äkta perlor?
Knappast skall det kunna påstås ens af den, för hvilken Sven
Trösts liffulla »Italienska bilder» stråla, belysta af
ungdomsminnets trollglans. Gå vi tillbaka öfver trettio år och öppna
första häftet af Linnæa Borealis, denna med hänförelse mottagna
diktsamling, från hvilken en stjerna af första ordningen,
Malmströms odödliga sång: »Hvi suckar det så tungt uti skogen»
jemte många af andra ordningen tindra läsaren till mötes; —
så torde den dock i sin helhet betraktad knappast gifva mer
af poesiens äkta guld än Literärt Album. Först vid en
återgång till seklets början, till det sångrika året 1811 och första
häftet af Iduna, innehållande Geijers Viking och Sista Skald,
känner vår tid sig öfvervunnen och böjer vördnadsfullt
hufvudet inför de stora fäder, hvilkas höjd det ej blifvit henne
gifvet att uppnå. Men sorgligt vore, om bekantskapen med
konstens högsta skönheter skulle förtaga njutningen af dess
öfriga många skiftande gestalter. Näktergal, talltrast, koltrast,
bofink, ja sjelfva gråsparfven med sitt qvitter kräfvas för att
fullständiga naturens stora fuga.
Sin egentliga föregångare har Literärt Album i
»Nordstjernan», dessa samlingar af vitterhet och poesi, som, åtföljda
af de respektive författarnes porträtter, utgåfvos under åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
