- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
104

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

karaktärer, förnekar sig heller icke i hans sednaste skapelse.
Lona Hessel så väl som Marta, fru Bernick som Dina Dorf, alla
hafva de sjelfva ur sitt eget hjertas djup tillkämpat sig rätten
att vara hvad de äro: familjens och derigenom samhällets
skyddande genier, utan att derför sjunka ned till sentimental
pjunkighet. Lona Hessel, som af den tanklöse vildbasaren
Johan Tönnesen gjort den karaktärsfaste men på samma gång
godhjertade man vi se honom vara, Dina, i hvars själ tankarne
på ett fritt och verksamt lif redan länge dvalts och som nu
hos Johan skall fortsätta halfsysterns verk, Marta, som
uppfostrat Dina till detta stora värf, och slutligen fru Bernick,
den kärleksfulla och i det tysta verkande familjmodren, alla
hafva de med det arbete de redan gjort och med det som
förestår dem i de hem, som nu skola byggas, köpt sig rätten
att betraktas såsom mannens vederlikar.

Mannens och qvinnans samverkan i sanning är hvad som
skall rädda samhället, der det är ruttet; detta är tendensen i
Ibsens sednaste arbete, och det är dit vi skola söka komma.
Landet der borta, till hvilket de båda unga skynda med sin
lycka och dithän äfven den stackars Marta så ofta längtat ut
från det qvafva skolrummet, det är icke våra dagars Amerika
i bokstaflig mening, det finnes öfver allt, der sanningens och
frihetens ande är samhällets grundval. »Der ute är det skönt;
en vidare himmel; skyarne gå högre än här, och en friskare
vind flägtar öfver menniskornas hufvuden.»

Men huru har skalden sjelf förmått att i sin fantasi höja
sig till detta framtidens sagoland, han som dock fostrats och
lefvat midt i en omgifning, som, säga hvad man vill, i allt
motsvarar den bild, han gifvit oss af det moderna samhället?
Må hända hade han heller i’cke kunnat det, om icke hans
diktar-genius, så mycket som nu varit fallet, fått lefva ute i den
stora och frigjorda verld, om hvilken han talar och hvilken
gaf honom mod till att sjelf tänka fritt och stort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free