Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Hr Thegerströms konsul Bernick är, för att göra början
med hufvudrolen, utan tvifvel en sådan betydelsefull skapelse,
hvilken så väl genom hela uppfattningens korrekthet som
genom det samvetsgranna sätt, hvarpå skådespelaren utarbetat
enskildheterna defi, kan betraktas som ett verkligen
beröm-värdt prof på god karaktäristik. Den kallt beräknande
affärsmannen, den sjelfviske maken och familjfadern och den på
skilda sätt uppskakade brottslingen äro allt skiftningar i
karaktären, hvilka för åskådaren framstå i lika tydligt ljus.
Härjemte har hr Thegerström på ett fullt riktigt sätt fattat och
efterkommer nödvändigheten af att hålla rolens intresse i jemnt
stigande, hvilket särskildt i en allt igenom så mycket fordrande
uppgift som denna naturligtvis är förbundet med stora
svårigheter. Mindre följdriktigt är möjligen i detta afseende hans
spel i ett par scener af andra akten, såsom mer än behöfligt
forceradt, men detta inverkar dock icke särskildt störande på
det hela.
Kan intresset vid utförandet af Bernicks rol sägas vara i
ständigt stigande, så torde detta väl med ännu större skäl
kunna sägas om fru Hwassers utförande af Lona Hessels rol,
som först i de två sista akterna framstår fullt harmoniskt.
Den skapelse, fru Hwasser här åstadkommit, är vidt skild från
hvad vi förut, åt minstone under sednaste tiden, sett af denna
konstnärinna, och hennes uppfattning af rolen är just heller
icke egnad att förringa skilnaden, åt minstone icke under de
två första akterna; i de följande blir den dock i och med
handlingens växande allvar allt möra modifierad. Det lider intet
tvifvel att ju icke de öfverdrifter i framställningen, hvilka vi
här afse, och hvilka särskildt under de första föreställningarna
framträdde väl skarpt, till en god del förorsakas af att
författaren gått något väl långt, då han velat visa huru qvinnans frihet
väl låter förena sig med alla de hjertats goda egenskaper, som
alltid ansetts pryda qvinnorna, men detta borde endast mana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
