Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.120
och vidden af de för qvinnan möjliga arterna af lifsverksamhet
eller yrken skulle den fråga, som här borde besvaras, lyda
sålunda: Hvilken eger rätt att besluta, hvilken den
verksamhet skall vara, åt hvilken qvinnan skall egna sig eller
icke egna sig ? Besvarandet af denna fråga tillhör
rättsvetenskapen, väl icke den egentliga juridiken eller vetenskapen
om den gällande lagen hos ett visst folk, men vetenskapen
om de eviga, oföränderliga normer för bestämmandet af hvarje
menniskas fria beslutande rätt, af hvilka denna lag bör vara
ett uttryck. — I senare fallet åter, eller om frågan ur
moralisk synpunkt upptages, skulle besvarandet innebära en
redogörelse för den särskilda moraliska kallelse, de sedliga pligter,
qvinnan såsom sådan eger, och med särskildt afseende på
verk-samhets-sferen skulle frågan lyda: Hvilken eller hvilka äro
de lifsuppgifter, för hvilka qvinnan är lämplig och användbar
och dem hon följaktligen han vara för pligt ad att fullfölja? Dess
besvarande, så vidt det ur allmängiltiga grunder är möjligt,
tillhör ytterst etiken eller sedeläran, ehuru de väsentligaste
bidragen till dess lösning måste hemtas ur faktiska rön-på
det psykologiska området.
Det ligger stor vigt uppå, att dessa frågor ej med
hvarandra sammanblandas. Ett är att säga, hvem som i ett visst
fall eger rätt att besluta, ett annat att säga, hvad han eller
hon, i detta afseende tör besluta. Vi kunna här icke inlåta
oss på någon fullständig utredning af denna skilnad, som för
den praktiska filosofien i allmänhet eger den största vigt, och
hvars förbiseende icke blott inom vetenskapen, utan jemväl
inom det praktiska lifvet medfört de största vådor, nämligen
despotism å ena sidan, ■ förslappad ansvarighetskänsla och en
tendens att vilja på andra skjuta ansvaret för sina handlingar
å den andra. För antikens folk existerade denna skilnad i
allmänhet icke. Samhället hade här rätt att sträcka sin
regle-menterande verksamhet beträffande sina medborgare ända ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
