Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.122
dessa ovilkorliga rättigheter, i hvilka staten blott i vissa
abnorma fall har rättighet att göra inskränkning, räknar man
äfven den, att sjelf få bestämma sitt lefnadsyrke1)
Följaktligen bör ock denna rättighet lagligen tillförsäkras qvinnan.
Vi anmärka blott, att man här, som i alla lifvets
förhållanden, bör noga märka, att fråga blott kan vara om ett
successivt närmande till Idéens fulla förverkligande, ej att med ett
enda slag omskapa de bestående förhållandena. Äfven i
förevarande afseende bör man följaktligen blott småningom och i
mån af stigande samhällsutveckling närma sig målet. Detta
innebär ej en eftergift i rättvisans fordringar, blott att dessa
fordringar skola uppfyllas så, som det under för handen
varande förhållanden är möjligt.
Den ena af de framkastade frågorna erbjuder följaktligen
inga betydande svårigheter, så framt fråga är, ej om
tillämpningen i särskilda fall och under gifna förhållanden, utan om
uppställandet af den allmänna principen. Svårare blifver
emellertid den andra frågans besvarande. Äfven om man antager,,
att den af oss framstälda åsigten om qvinnans väsende vore
den rätta, så äro de dervid angifna bestämningarne allt för
allmänna, för att derur några bestämda slutsatser skulle kunna
dragas merl afseende på de särskilda verksamhetsarter, för
tid står under giftoman. Enda skälet till ett dylikt stadgande skulle väl vara,
att qvinnan senare utvecklas än mannen, men detta har väl åtminstone intet stöd
i erfarenheten. Om de sociala förhållanden, som ännu ofta lägga hinder i vägen
för qvinna att utöfva dessa sina rättigheter, få vi längre ned tillfälle att yttra
några ord. Om gift qvinnas rättigheter skall talas i tredje delen af vår uppsats.
’) Boström: Grundlinier till den Philosophiska statsläran § 95 mom. i. Att
bevisa denna sats torde här val-a öfverflödigt, då den viil numera näppeligen lärer
bestridas, om ej af vissa kommunistiska och socialistiska riktningar. Blott med
afseende på qvinnan har man ej gjort tillämpning. Förunderliga motsägelse!
(Hvad för öfrigt angår, att denna rättighet af Boström inskränkes till de
»privata» lefnadsyrkena, så innebär detta blott, att staten kan för inträde i sin
tjenst fordra vissa kompetensvilkor och åt sig sjelf förbehålla en pröfningsrätt i
hvarje fall, hvilken af möjliga sökande den anser till embetet tjenligast, ej att
halfva antalet statsmedlemmar skulle oberoende af detta böra derifrån uteslutas.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
