- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
152

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 ^

mentet en knäpp, som öm alla strängarne på en gång brustit,
oeh flickan klöf luften med ett hopp och stod, jag vet ej huru,
upprätt och småleende på marken.

»Dä däringa var, ta mej tusan, otäckt», sade en rödbrusig
bonde och ref sig i håret.

»Ho ä ju en bortbyting, vet ja», upplyste en gammal
käring, »tocka der kommer alltid ner på fötterna liksom
kattungarne, och di kan aldrig slå sej, så slut hä va.»

»En prinsessa ä ho» sade en ung bonddräng, som tycktes
hafva mera hjerta för det sköna, »och en förtrollad prinsessa
mä, dä kan ja våga min gamla skinmössa på».

»Behåll n’a du jöns i backen, för dä ä ingen, som vill ha
n’a, och ho, passar godt te din trinnskalle», skrattade en annan.

Under tiden hade flickan tagit en taUrick och gick nu
som bäst omkring för att uppbära tributen. Hon kunde vara
omkring tio år och gick verkligen med en liten prinsessas
hållning och skick, med blickar, som snarare tycktes fordra än
bönfalla om afgiften. Hon kom också fram till vagnen, och
Kasimir drog med sin vanliga ansträngda långsläpighet upp
sin börs, men då hon gick, märkte jag ett guldmynt bland
kopparslantarne.

Troligen till bevis på sin tacksamhet för denna rikliga
ersättning, beredde sig sällskapet till ett extra nummer. Det
skulle blifva en »groupe à 1’antique», en »piedestal vivarit»,
som clownen åtskilliga gånger förkunnade, der han under
många krumpsprång hoppade omkring platsen, smällande med
sin långa ridpiska. Grupperingen försiggick raskt, man
klättrade vigt upp på man, men då till sist den lilla lindanserskan
skulle på deras armar svänga sig upp till toppen af den
lefvande byggnaden, höjdes ett allmänt rop deremot af allmogen
rundt omkring. Vare sig att flickan skrämdes af skränet
eller icke var öfvad tillräckligt för vågstycket, nog af, hon
störtade handlöst till marken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free