Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.9
Ett par månader senare, 25 April 1778, skrifver han ånyo,
och fullständigar skildringen af fadren.
»Af allt jordiskt nöje var botanik det största för min sal
fahr; många rudera vittna än derom både i Råshult och
Stenbrohult !). Jag undrade ofta huru han kunde ha ett så
in-teresserat tycke härför, ty så högt värderade han den minsta
och osynligaste växt, som den skönaste välluktande blomma:
fast slike ejeller felades i Trädgården i hans tid; han önskade
flere species altid än han hade. Han hade öfver 400 speeies
utländska växter i sin Trädgård. Dagen förr än han blef sjuk
sade han: jag går nu aldrig mer i trädgården. Under
sjukdomen frågade han icke en enda gång efter trädgården; fast
det var 3 Maj gamla stilen, Han . dödde (Christi him:f.dag).
Men lönen blef att vara far för en så stor Botanicus. Jas
har ock väl en naturlig lust för Botaniska sysslor, dock ej så:
Men mina döttrar beklaga sig att de ej blifvit af andra könet
’) »Hvarifrån», frågar sig P. Wieselgren, »hade Fadren fått en kärlek till
botaniken, så stark, så verksam, att han redan som fattig Comminister i Småland
skaffat sig 400 species utländska vester i sin trägård (i Råshult)? Dertill svaras,
att han otvifvelaktigt fått den naturliga fallenheten utvecklad hos sin morbror
Sven Tiliander, pastor i Pjetteryd, med en liten botanisk trädgård i granskapet
både af Nils Linnæi födelseort och boningsställe. Hvarest hade denne
Småländske pastorn fått sin kärlek för blomster förd till denna vettenskapliga tendens?
Derpå vilja vi nu svara.
Hr. Sven Tiliander, född bland ljungfälten i Sunnerbo, hade som
Huspredikant hos GeneralGouverneuren öfver Bremen och Verden (1666—93) Fältmsk.
och GeneralAmiralen Frih. Henr. Horn ej blott fått lara Tyska, så att han kunde
utgifva en ofta återupplagd Tysk Grammatika, utan ock lära trädgårdsskötsel i
den skepnad den nu hos Tyska Furstar och Magnater bedrefs. Oeh derunder
utvecklade sig hos den unga Huspredikanten en sådan lust för blommor och
trädgårdar, att han sjelf anlade en dylik i Bremen hos GeneralGouverneuren,
och troligen underlättades genom hans der vunna bekantskaper inskaffandet af
Sa många utländska specier till pastorsträdgårdar i Småland, bland hvilkas
härlighet Carl Linnaeus sedermera skulle både »aflas» och uppfostras. Linné hade
således ett betydligare minne af slägtens beröring med Horuiska familjen än det,
att hans ena syster hette Sophia Juliana. Se här en beröring med vår
Aristokrati och en inflytelse af våra tyska eröfringar, som också någon gång kunde
tagns i betraktande, om ej för annat, dock för att afvexla monotonien i den
vanliga klagovisan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
