Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•221
sin egen nations kallt förtryckande sjelfviskhet inom egna och
andras landamären ’). Ledaren för denna skara var vid tiden
omkring 1848 republikanaren Mazzini, makarne Brownings
själafrände; länken mellan den Byronska tidens frihetsrörelse
och nutidens, var den åldrige republikanaren Landor, deras
förtrogne vän.
E. B. B. var helt ett barn af nyssnämda anda. Hennes
frihetssinne hade redan genom inflytandet från hemmet fått
en demokratisk riktning, som hos henne utbildats, tills det
omfattade samma verldsborgarens och republikanarens frihetsidé,
som eldade Mazzini — den att alla förtryckta nationer skola lösas
från främmande tvång för att sedan kunna lösa sig från all inre
ofrihet och fullt utveckla de folkliga egendomligheter, hvilka
utgöra hvarje nations bidrag till den menskliga utvecklingen
och den slutliga förbrödringen, hvilken senare sker icke genom
nationaliteternas upphäfvande utan genom deras höjande till den
rikaste lifskraft. Denna frihetsidé, som äfven i andra af E. B.
B:s dikter fått uttryck — t. ex. i den praktfulla, gripande
sången om den förste Napoleon »Crowned and buried» —
talar från första raden till den sista i »Gasa Guidi». I
utförandet gör sig gällande den på konkreta fakta syftande
»Retfær-dighedstrang», i hvilken — efter Brandes mening — det
engelska lynnets politiska och praktiska art ger sig tillkänna äfven
hos skalderna. E. B. B. har icke med »Casa Guidi» sjungit en
elegi eller en frihetshymn; hon har omsatt sin lidelse för det
svunna, det närvarande och det framtida Italien i ett poem,
som är ett af tanke- och bildrikedom smyckadt blad af
samtidshistorien, ett blad, som tillika är ett stridsupprop. Och mot
hvad drager hon i härnad? Först och främst mot den modlösa
klagan Italiens skalder låta ljuda kring den bår, der
»nationernas drottning» hvilar, en klagan, i hvilken hon säger sig
icke vilja deltaga utan i stället sjunga om hoppet, »med
fog-’) Se G. Brandes: »Naturalismen i England» sid. 282 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
