- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
T2:16

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

tydelse, då förf. nämligen anser, att, om hustrun är missnöjd
med gode mannens åtgärder, så står det henne fritt att hos
rätten begära hans entledigande och att sjelf inträda i
besittning af sin fulla handlingsfrihet. I faktiskt afseende är det
sålunda äfven efter .Justitierådet 0:s mening icke mer
bevändt med gode mannens rätt att hindra hustru, som vunnit
boskilnad, att afyttra eller förpanta sin egendom, att det helt
enkelt beror på henne sjelf att göra om intet icke allenast
hans veto utan äfven bela hans sysslomannaskap. Efter min
uppfattning af saken har lagstiftaren alls icke haft för afsigt
att gifva någon egentlig rättslig betydelse åt gode mannen och
hans uppdrag, utan att man snarare derigenom velat skaffa
en hustru, som anser sig i behof deraf, en med af rätten
utfärdad fullmakt försedd hjelpare, soin just genom sitt
förordnande eger bättre rätt och kraft att å hustruns vägnar verka
och handla. Gode mannen är till för att bevaka hustruns
bästa, då hon icke sjelf gör det, gent emot tredje man men
icke mot henne sjelf.

Såsom redan framhållet blifvit, är det endast och allenast
faran af att- en missuppfattad tolkning af förevarande lagbud
mà redan från början göra sig gällande med stödet af ett
sådant namn som författarens, som framkallat förliggande
granskning af denna del af hans i öfrigt så utmärkta arbete. Vi hafva
sett, huru det gått med en del bestämmelser i 1734 års lag,
som reglera makars förmögenhetsrättsliga ställning och 1874
års Förordn, är verkligen sådan att man icke nar råd att
ytterligare knappa in på dess nog torftiga medgifvanden. Men
den altför restriktiva tolkningsmetod, som förf. använder, har
detta med sig och det är derför som det synts nödigt att
framhålla konseqvensen af dess begagnande.

B.

Stockholm,. 167». P. A. Sorttedt A SSner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free