Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
kunna omöjligen finna denna lara grundad på giltiga skäl. Sannt
lär det visserligen, att en dikts ästetiska värde ej får bedömas
| efter tendensens sanning, likaså litet som det får göras
bero-[ende däraf, om öfverhufvud någon tendens finnes. Men
skulle icke äfven en moralisk sanning kunna framställas
så, att den verkligen gör ett ästetiskt intryck? Endast detta
[skönhetssvärmeri, soin vill söka förmå människan att under
den ästetiska kontemplationen glömma, att hon är en hel
människa, med sina behof, sina fordringar, sina känslor, sina
strider, kan göra oss benägna att besvara denna fråga nekande.
Inför smakens domstol förkastas det, som är oskönt, det må
för öfrigt vara huru sant och förträffligt som hälst. Däremot
berömmes det sköna, det må nu hafva en tendens eller icke
hafva någon. Se vi på den tendensdiktning, som föregått
Pa-ludan-Müller och Ibsen, så är det visserligen sannt, att dess
skapelser i de flesta fall måste betraktas såsom tämligen
misslyckade. Skälen därtill äro lätt funna. Antingen har
tendensen varit falsk, och den moral, som förkunnats, varit en
kälk-borgarmoral, eller och har den, ehuru sann, framstälts i en
oskön, docerande form.
Men hvilken är då väl tendensen i det skaldeverk, som
nu föreligger oss? Eller först och främst, hvad rör den
egentligen? På den senare frågan gifva vi obetingadt det svaret,
àtt den rör frågan om äktenskapets väsende och den dermed
lå nära sammanhängande om kvinnans etiskt-sociala ställning,
ündast den vildaste konstruktionslusta, kan förvrida saken
inda därhän, att man föreställer sig, att författaren haft för
|fsigt, att i och genom de i dramat uppträdande personerna
åta representanterna för de olika allmänna kulturriktningarne
[ vår tid passera revu och afstraffas. Ett slikt påstående
arfvar ej vederläggning. — Härmed neka vi naturligtvis ej,
tt äfven andra frågor då och då beröras i skaldeverket, t. ex.
rågan om viljans frihet samt den däraf beroende om vidden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
