Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men i alla fall — de säga — kan det hända,
att som barn ändock vi dö:
Lilla Alice dog i fjol och skall ej återvända
från sin graf i vinterns snö.
Men vi sågo, rum fanns ej för tvänne
i den trånga gropens lägerstad . . .
Ingen skall ur sömnen drifva henne
till den nya dagens släp å stad!
Luta lyssnande dig ned mot jorden;
lilla Alice klagar icke mer:
allt är nytt, en annan är hon vorden,
ögat strålar nu och munnen ler ...
Och hon hvilar medan klockljud sväfva blida
öfver hennes dunkla vrå.
Ljufligt — säga barnen — om från ve och qvida
vi som Alice hädan gå!»
Om förintelse och dödens sömn de drömma,
dessa små, i lifvets vår,
och i grafvens hvita svepningslin de gömma
sina öppna hjertesår. —
Kommen, barn, från edra mörka grufvor,
sjungen, barn, som trastarne på gren,
plocken vifvorna på ängens tufvor,
leken, barn, i sommarsolens sken!
Men de fråga: »glänsa vifvorna så granna
som den smälta slagg kring härd?
Unna oss att i vår tunga skymning stanna
fjerran från er ljusa verld!»
»Leka — säga de — med våra krumma leder,
vi, som aldrig lekt förut.
Komme vi bland blommorna, vi sjönko neder,
för att sofva en minut.
Trötta äro vi och knäna skälfva,
om vi gå, vi stappla snart omkull,
och för ögonen, som tunga hvälfva,
högröd blomma vore mörk som mull.
Dagligdags i grufvans stenkolsrök vi bända
malmen ur granitens häll!
Dagligdags vi centnertunga vefvar vända
ifrån morgon och till qväll!»
»Dagligdags de tunga hjulen gå — och kalla
ilar hvina oss emot .. .
Tinningarna bränna, hjertats pulsar svalla,
golfvet gungar vid vår fot:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
