Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•193
lättast. Den sora ej är trogen i en ringa ting, skulle den bli det i
större? — Nej det är omöjligt. Endast högmod och lättja.
e o
o
Jag mins huru mamma och jag en afton sutto och talades vid
i skymningen. Hon berättade mig om sina föräldrars hus; huru du
hade den gamla goda seden att med alla, äfven tjenstefolket, göra
gemensam bön. Sedan hon hela qvällen setat vid sin spinnrock
läste morfar slutligen aftonbönen ocli alla sjöngo en psalm. Hon
berättade mig äfven många drag af min mormors kärlek till sin
man, isynnerhet under en svår sjukdom, som ban genomgått. Hvad
jag längtade tillbaka till dessa fromma tider, till ett sådant stilla
Hf på landet. Det nuvarande syntes mig sä tomt och flärdfiillt mot
denna enkla tro och kärlek, att jag måste gråta.
o o
o
Sörj ej en förfluten tid! Tillegna dig dess anda, och du har det
saknade och kan midt uti verldsbullret görrima det i ditt hjerta ocli
likna en ren, frisk vindflägt i en varm salongsluft. Ar det allvar
och sanning i din tro och kärlek, så sprider sig omedvetet dess
friska doft kring din spher, såsom blommans ånga. Men längtan
derefter är ännu ej sjelfva saken.
o e
o
Hvarje längtan till något bättre borde vara förenad med ett
lifligt bemödande dertill, ett försök att fästa och realisera bilden.
Annars blir längtan blott en luftig fantasi och ej alvar. Våga att
sätta fröet äfven i denna jordmån, detta kalla klimat. Kanske
| växer det.
o o
o
Hur vi menniskor leka främmande med hvarandra! Mången, som
jag endast ser i sällskapslifvet, och som anses temligen tom och ytlig,
gömmer kanske ett rikt inre lif, en själ långt skönare än dens, som
förnämt kallar honom »obetydlig».
o o
o
September 1841, således 5 år sednare än det nu
anförda, (inna vi en längre uppsats i dagboken, som innehåller
inånga djupa tankar om uppfostran. Thekla Knös var då 25
är, men hade ej ännu framträdt för allmäuheten såsom
författarinna, och äfven de, som närmast umgingos med henne
Tidskrift för hemmet. 22:dra arg. 4:de håf t. "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
