Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•195
Nu lär jag få nog att göra med den långa eleven Thekla, med alla
hennes inrotade fel. Det är skam, att en så vis uppfostrarinna så länge
försummat henne i önskan efter ett mindre och bättre föremål. Att
utplåna missteckning är svårare och ledsammare än rita nytt. Min
lilla lärjunge 6kulle haft de lyckligaste anlag och det älskvärdaste
Gemiith, och nu denna — — — hvad skall jag säga om henne?
Hennes lynne är en blandning af liflighet och flegma, tröghot och
entusiasm, köld och godsinthet, alvar och lättsinne. Ja, kanske
förenar hon än större kontraster, bildning och okunnighet, opraktiskhet
och overksamhet, men med aktning för trohet och nytta i hvarje kall,
sinne för det sköna i hvarje uppenbarelse, men utan egna talenter,
ett föresviifvaude ideal utan bemödande att nå det. Huru förena
dessa stridigheter till ett harmoniskt helt, till hvad hon ämnades att
bli? Menniskan sväfvar ju mellan sitt ideal och sin karikatur,
säger någon. Ar icke just dessa raders lek ocb allvar ett drag till
i karakteristiken? Barnslig och fundersam, liflig för idéer, men slö
att verkställa dem.
Jag skulle vilja föreskrifva henne verksamhet och punktlighet
som daglig diet. Men det blir svårt för Ers Tröghet, som finner
det bättre att drömma sig till helgon, än att vara en vanlig bra
menniska. I morgon således raskt upp! Se efter huru många minuter
klädslen varar, öfvervinn vana med vana, sy efter klockan och låt
ej dervid tankarna »regellos umherirren oder dumpf verrosten». Vaka
öfver dem, de må vara glada eller allvarsamma blott de äro något,
ej en samling osammanhängande saker ßåsom ett kalejdoskop, fast
utan dess glans. Bevara väl tankarnas sensitivnatur, som drar sig
nndan och ryser vid hvarje ondt, och som alltid, då det onda
intränger, flyr till korsets fot, tills det läkes. Tankarna få ej vara
fåfänga lösdrifvare, de skola göra nytta eller leka i oskuld.
Glöm ej att öfva sången. Det är godt att om än aldrig så
ofullkomligt kunna uttrycka sig på det språket; du har känt hvilken
god engel musiken är. Tjena alltid heldre, än låt. betjena dig!
Det gifves bilder, kära tankar, som jag tryckt så hårdt till
mitt hjerta, som legat der så länge, att de blifvit som pressade
blommor. Man hoppas ej att se dem växa eller blomstra, men i
stilla stunder tager man fram dem, ser på de mystiskt dunkla färgerna
med tåradt öga och gömmer dem igen. Sådana äro för mig
tankarna på klosterlif eller ett lif såsom barmhertighetssyster.
° o 0
Hvarför älskar du ej det närvarande? Hvarför vill du ej söka
mina färglösa blommors honing? Hvarföre mottager du ej friskt
ögonblickets skänk; skynda att gifva det innehåll innan det förflyger! Du
glömmer mig och vet ej hvad jag fordrar. En gång blir äfven jag
det förflutna, och då blickar du stum tillbaka på mig och finner mig
skön, när minnet gjuter sitt bleka månsken omkring mig? Du, du var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
