- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
242

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•242

så jemmerligt! Må nian uppoffra sig för verkliga pligter, men ej för
små sjelfgjorda, ej för ledsamma »nöjen».

Berömmets honungsdagg, ja, den lägger sig förstörande på den
unga plantans hjertblad och vittnar om sjuklighet. Men kärlek
»skämmer icke bort», det är själens solsken, som lockar fram alla blommor.

o o

Törst efter högre, renare lifsluft, det är något helt annat än det
oförnöjda sinne, man auser dig för. Det är icke annat än begäret att
få offra sina krafter åt en högre makts tjenst. Ar det något ondt i
denna längtan?

o a

o

Aldrig kan jag se en fjäril fiyga ur puppan utan en saligt
bäfvande tanke på den stund, när själens befriade vingar lyftas. För
mig är den alltid en bild af odödligheten. Hvad betyder annars denna
törst efter verksamhet, handling, arbete hos en så indolent natur
som min?

o o

o

Poesien är mitt modersmål, min egen moders naturligaste språk.
Men man talar så ofta främmande tungomål. Skall jag glömma mitt
modersmål för att göra mig förstådd af främmande?

o »

ii

När man först träder ut ur barndomens Edén med hjertat fullt
af förtroende och hopp, och träder in i verlden, finner falskhet,
skenlif, sken-vänlighet, dubbelhet, hur vissnar då icke hoppets blomma och
hjertat ryser som en sensitiva, vidrörd af en iskall hand. Jag förstår
det engelska uttrycket: »I sickeued at heart». Men kanske ser nian
också då allt för svart. Småningom lär man sig älska menniskorna
för det goda de ega, oaktadt felen.

i> o

#

Det är en egenhet hos mig att så gerna vilja fira hvarje fest i
dess egen ursprungliga anda. Jag har ej hos någon annan funnit
detta behof och får väl förtiga det. Till vår tid passar det icke.
Endast mamma förstår mig i detta, ehuru hon kanske tager det mera
poetiskt än jag. Juten — ack, hvilken himmelsk glädje gömmes ej i
detta ord! Men det tillfälliga, prydnaderna, bisakerna, julklapparna,
maten etc. få icke växa upp till hufvudsaker, så att festens betydelse
förqväfves deraf. Äfven påsk, pingst, midsommar vill jag fira i deras
egen anda. Men hur ofta glömmes den ej! Det blir samma hvardagliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free