Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■295
Nutidens greker bilda sina slägtnamn ej sällan med ändelsen
-pidos. Deras Nikolo-pulos motsvarar helt och hållet vårt
Nilsson. Ursprungligen betydde detta pulos i fristående form »unge»,
men nyttjades från gammalt specielt om hästens afkomma. Det
intygar altså genom sin motsvarighet mot vårt föl, fale på nytt
fastheten af den just omtalade ljudlagen. I nygrekiskan har
ordet, efterhängdt som ändelse, en vidsträktare användning. Det
nyttjas ej blott i personnamn med betydelsen »son». Hvad
finnarne kalla kanan-poika heter hos grekerna på fullkomligt
analogt sätt ornithö-pulon. Gå vi utanför grekiskans område,
återfinna vi samma ord i det franska poide »höna», som naturligtvis
ej medelbart hör hit utan först genom förmedling af det latinska
pullus »unge», ett ord som äfven specielt användes om kycklingar.
När man hos oss som smeknamn säger smin pidla» är detta en
bekvämt gjord försvenskning af fransmännens på samma sätt
sagda ma poide och betyder, hvad man ej alltid torde tänka på,
»min höna». Den öfvergång från djurens verld till människornas,
hvilken möter i grekiskans personnamn på -pulos, är altså ej
utan motbild på närmare håll. Det franska poidain »fale», vid
sidan af poide »höna», visar derjämte huru det indo-europeiska
stamordets speciellare användning ännu i våra dagar fortlefver.
För öfrigt är roten i alla dessa ord densamma som i romarnes
puer »gosse», som ju omvändt inskränkt sin betydelse till
människans afkomlingar.
Ordet barn är uppenbarligen härledt af samma starn som
börd, väl-boren, det tyska gebären »föda» o. s. v., och stammen
är naturligtvis vårt vanliga bära, användt i en mera speciell
betydelse.
Det franska enfant, i latinet infans, utmärker egentligen »en
som ännu icke kan tala», af en stam fa »tala», »berätta», hvilken
återfinnes i farna »rykte», fabel »berättelse» m. fi. ord. Numera
har stambetydelsen blifvit lika bortglömd i enfant som i fils.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
