Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■296
I Spanien har infant kommit att särskildt betyda
»furste-barn», och är nu en titel motsvarande vårt »prins».
Ordet infanteri visar en annan betydelseutveckling. Detta
ord, liksom kavalleri och många andra militär-termer, har
(naturligtvis genom flera mellanhänder) invandrat till vårt land från
Italien, hvars krigskonst på 1500-talet var mönstret for öfriga
europeiska staters. Ordet infante hade på denna tid i Italien
kommit att betyda »buss», »knekt», liksom ju äfven vi tala om’
Karl XII:s »gossar», och liksom medeltidens knape endast är en
biform till det tyska Knabe. Samma ord linnes äfven i
italienskan stympadt till fante, hvarmed kan jämföras det franska
fantassin »infanterist». Äfven vår och norrmännens fante har
frän samma italienska utgångspunkt genom många öden som
»landstrykare» hunnit upp till vår nord. Tyska folkspråket känner
ordet Fante med samma nedsättande betydelse, vi gifva däråt.
I vårt svenska fornspråk användes det mest om »tjenare som åtfölja
sin husbonde på härnadståg». Det föraktfulla bibegrepp ordet
fått har äfven sin motbild i den betydelse det nyssnämnda tyska
Knabe antagit i engelskan: knave är där numera »skurk», liksom
äfven det tyska Bube »gosse» hos oss blifvit till bof. Språket
brännmärker på detta sätt ofta oskyldiga ord. Det vida svalg,
som skiljer den spanske prinsen af blodet från trashanken på
en skandinavisk landsväg, är ej större än att språket uppfört
bryggor öfver månget annat lika stort.
Andra slägtskapsord.
I det hela måste en svensk vidgå, att hans språk, jernfördt
med många andra folks, är illa lottadt med afseende pä uttryck
för slägtförhållanden. Man kan säga om svenskan, att den här är
behäftad med det slags blindhet, som »ej ser skogen för bara
träd» — den förmår uppfatta och nämna det enskilda, men visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
