Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om gift kvinnas rätt i förmögenhetsrätsligt
hänseende.
Af E. V. Nordling.
(Föredrag hållet i Föreningen för gift kvinnas eganderätt i Stockholm
den 12 maj 1879.)
Det mål, som denna förening satt för sin verksamhet, har
sin faktiska grund i det förhållande, att den gifta kvinnans
rätt icke är i lagstiftningen erkänd på ett med tidens
fordringar öfverensstämmande sätt. Detta förhållande åter har sin
grund i en föregående historisk utveckling, af hvilken det
därför icke saknar sitt intresse att taga en, om ock hastig,
öfverblick. J de äldsta tider, då hos våra förfäder, lika som hos
de med dem närbeslägtade folk, individen icke genom sig
själf kunde göra sina rättigheter gällande, utan därtill måste
hafva bistånd af den ätt, han tillhörde, och då såsom en följd
däraf ätterne bildade likasom för sig slutna samfund, genom
hvilkas förmedling rätt så väl vans som gafs, var det en helt
naturlig sträfvan, att man sökte i möjligaste mån fästa rätten
till egendomen, soni i alla tider utgjort ett mäktigt stöd för
makt och betydenhet, vid männen, genom hvilka de särskilda
ätterne voro bestämda och från hvarandra åtskilda. Vi få
sålunda icke fatta detta historiska faktum så, som skulle
detsamma hafva berott af någon rå benägenhet hos mannen
såsom den starkare att förtrycka den fysiskt svagare kvinnan,
såsom förhållandet är med slafveriet, eller af någon missaktning
af kvinnan, någon brist i uppfattningen af kvinnans
människovärde. De gamla nordiska sagorna tala altför tydligt om den
aktning, som kvinnan åtminstone såsom husmoder åtnjöt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
