- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
19

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

mande förefaller det oss, då den danske skalden Ewald —
författare till »Kong Kristian stod ved hojen Mast» — med en
alldeles motsatt jämförelse säger sig fore sitt tjugonde år hafva
varit hundra gånger förälskad som en råtta; eller då
fransmännen vid sidan af »kär som katt» hafva uttrycket cliaacJe
comme une caille »het som en vaktel».

Klockarkärlek borde enligt det sagda rätteligen hetat
Møckar-kattkärlek, och man kan här med skäl fråga: hvar är katten?
Dess försvinnande i den i fråga varande långa sammansättningen
är emellertid ej utan språkliga analogier. Vi påminna om ordet
kornblå, en fargbeteckning, som då man vet att kornet är gult
och ej blått synes bra orimlig, men som vinner sin lätta
förklaring, då man erfar att ordet är bildadt efter det tyska
korn-blau soin själf är sammandraget af Komblumenblau.
Korn-blume är, som bekant, tyskarnes namn på »blåklint».

Beträffande vår k lockarkatt tillägga vi att han utan tvifvel
ursprungligen är identisk med sydligare länders »klosterkatt».
Die Klosterkatøe är i tyska ordstäf ökänd för sin
efterhängsenhet, sin snikenhet och sitt goda hull. Och den som från Florens
i Italien minnes San Lorenzo-klostrets gigantiskt stora skinande
kattor, hvilka ogeneradt ströfva kring i den lika nämnda kyrkan
och hvarken visa försyn för dess altaren eller för Michelangelos
berömda konstverk -— han skall intyga att klosterdietens inverkan
på kattornas hull och moral är af alldeles samma slag, som den
hvilken samma diet öfvar på kattornas patroners, munkarnes.
»Frodig som en klosterkatt» har för öfrigt hos oss sin naturliga
motsats i »fattig som en kyrkråtta».

Från kyrkohistorisk synpunkt har klockarkatten äfven
därigenom ett intresse, att den visar sig hafva följt med den religiösa
utvecklingen. Efter katolicismens och klostrens upphäfvande hos
oss öfvergick äfven den till protestantismen. Den stannade dock,

som vi se, fortfarande i ecklesiastikstaten.

Slutet i ett. följande häfte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free