Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
sig med beräkning på de inflytande drickspenningarne. En
ung man, som nyligen kommit frän landet ocli fägnat sig åt
den fördelaktiga plats, han ansåg sig hafva erhållit hos en af
hufvudstadens förnämsta hyrkuskar, tänkte med oro på den
sjuka hustrun och det späda barnet i hemmet och den vård
de af honom behöfde, kände med bäfvan huru den skarpa
vinden genomträngde hans otillräckliga beklädnad och liksom
isade blodet i hans ådror — det’blef också sista gången han
var uti på hemtning.
I det lilla vindsrummet i 44:an, *gatan, pulserade lifvet
under nattens tysta timmar lika stilla och omärkligt som det
företedde sig rörligt, vimlande och brusande i danssalen på
börsen. Elin låg halfslumrande på sin hvita bädd, rosorna
brunno högröda på de för öfrigt så bleka kinderna, bröstet
gick häftigt. Bredvid henne satt modern, som ej velat gå
till sängs, men med andlös oro iakttog hvarje rörelse hos den
älskade sjuklingen — allt hvad kärt hon egde qvar på jorden.
Så hade hon nu setat i ett, par timmar, utan att våga röra sig
af fruktan att störa den sjukas ro — det var ju så ljufligt,
när hon fick någon hvila — och endast klockans afmätta
knäppningar afbröto nattens stilla frid. Småningom tillslöto
sig äfven hennes trötta ögonlock och hufvudet sjönk mot
bröstet. Häftigt for hon åter upp ur sin korta slummer,
väckt af Elins hosta, af ett sakta uttaladt: »mamma, res mig
upp!» Men då hon villfor denna önskan, såg hon flickans
bleka läppar färgas af mörkröda bloddroppar, som efterföljdes
af flera, hvilka bjert oeh hemskt afstucko mot det hvita linnet,
det mer och mer bleknande anletet. Åter sjönk dotterns
matta hufvud ned mot hufvudgärden och hon låg en stund
stilla, nästan orörlig, under det moderns tårfyllda blickar
oaf-vändt betraktade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
