Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
till hans prestgård i Upland, Veckholm, ställdes ofta hennes
färd för några veckor om sommaren. Hon skildrar ett
besök, som hon gjorde der samtidigt med några unga män af
det litterära sällskap, vi nyss omnämt, och hvilka betraktade
den gamle poetiske teologie doctorn såsom sin skyddspatron
och vän.
»Veekholm —
Min sommar har varit i 3 akter. Den första innehöll
naturskönhet, höga berg och djupa dalar; den andra musik) nya visor, Glimtar,
mina Drömmar af Lindblad m. m., den tredje poesi, lyrik, tragedi,
skarpa ottave rime och smältande erotik; allt framsagdt med stor pathos
och på klingande vers. Fastän det Därvarande visat sig så rikt på
nya skapelser, hafva vi »hvälft fädrens grus», d. v. s. bläddrat i
urgamla delar af Sv. Akademiens handlingar, der kostliga saker finnas.
Du känner Veekholm1 och vet, att under kastanjerna är trefligt i solsken.
Vid en eldbrasa är det också bra inne! Herr G:s tragiska musa har
debuterat med en ny tragedi »Alboin», som jag alltid vill kalla Albion,
och han har stigit i min aktning. B. har här slutat ett poem, som
vi få höra i morgon och tragödikern arbetar på sista kapitlet af en
novell. I går voro vi bjudna upp i doctorns eget rum och
undfägnades med hans trädgårds och hans snilles frukter. Så kommo
främmande från Q—ö, med spann, och blandade ett aristokratiskt element,
i den idylliska luften. Denna luft mättad med poesi och resedadoft
stiger mig ibland åt hufvudet, så att jag måste dricka vatten och gà
i skogen för att akta mig att smälta.:
»Upsala.
I hafven nvss rest, och ändå söker jag redan upp Er! Jag vill
ej släppa tråden, vill fasthålla umgänget så godt det låter sig göra
på afstånd. Hafva vi icke hela denna vår lefvat i en loft rik pä
mångfaldiga blomsterdofter, så att man kunnat bli yr i hufvudet’?
Den ena själen efter den andra. har öppnat sig och slagit ut. Nu är
som hade det, plötsligt blifvit höstligt; ej alleiiaBt att det regnar och
blåser, utan man saknar ock det ena efter det andra blomstret,
nm-gängeslifvets blomma förvissnar och bladen spridas hit och dit. Nu
borde jag väl säga något om det bröllop, jag varit med om? —
Slägtingar samlades i stor mängd, hruden såg bra ut i sin skira
hvit-glätisaiule klädning med luftig slöja öfver myrtenkronaii. Hon hade
god fattning och blef hvarken blek eller röd. Brudgummen säg
allvarlig och bra ut. Sex hvitklädda ocli blomsterkransadß tärnor och
språksamma marskalkar gjorde qvällen liflig. Jag var så gentil, som
för mig var möjligt att bli, uppsnyggad i ny klädning och klädd i
håret af en fru med bestämd talang att koka soppa på en spik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
