Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
11, Något om qvinnofrågan i Tyskland och
dess förkämpar.
Af Esseide.
I.
»Ett märkligt drag i den närvarande tidsriktningen är, att
hvarje betydelsefull fråga tenderar till att blifva och inom
kort blifver en verldsfråga.... Så har också qvinnofrågan
samtidigt uppstått bland olika folk och gjort sig, om ock ej i
hela sin omfattning erkänd, så dock känd såsom en stor, för
menskligheten gemensam verlds- ocli kulturfråga; och häri
ligger tvifvelsutan en borgen för dess lifskraft så väl som för
dess sedliga berättigande.»
Detta yttrande af professor Holtzendorff, har sin fulla
tillämpning på hans eget fädernesland, Tyskland. Långt ifrån
att hafva hållit sig likgiltigt eller blott fiendligt stämdt mot
qvinnofrågan, gick Tyskland ursprungligen i spetsen för den
samma. Innan Condorcet och Sieyès ännu väckt frågan till
lif i Frankrike, eller England direkt upptagit densamma, och
innan vår Thorild uttalat sina vackra ord om »qvinnokönets
höghet», uppträdde i Tyskland den ädle tänkaren Th. G. v.
Hippel, 1784, med sin afhandling om äktenskapet, hvilken
vittnar om den högsta och renaste uppfattning af detta
förbund, så väl som af hustruns och mannens inbördes
förhållande, som då ännu någon samtida tänkare ådagalagt. Huru
intresserade tyskarne på den tiden voro för ämnet framgår
deraf, att skriften innan 1793 upplefvat fem upplagor.
Med anledning af den missaktande behandling, frågan om
qvinnans medborgerliga rätt rönt af franska revolutionen utgaf
Tidskrift för hemmet. 23:dje årg. 3;dje häft. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
