Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
då kallade ,arbetarfrågan, som qvinnofrågan framträdde i sitt
nya skede och sitt nya namn. Lika med arbetarfrågan var
den till en början en nöd- och brödfråga, öfvergick sedan till
en uppfostringsfråga, tog vidare formen af en samhällsfråga,
vexlande efter olika nationers skaplynne och historiska
utveckling, och skall först småningom framträda i hela sin idéella
betydelse, hvilken v. Iloltzendorff karaktäriserar, då han kallar
don en för menskligheten gemensam verlds- och kulturfråga.
I Tyskland tog, så vidt vi kunna se, denna fråga under
de politiska och sociala oroligheterna 1848 sitt första uttryck
i en petition, inlemnad af en qvinna till Sachsens offentliga
myndigheter, med begäran om förbättringar i de qvinliga
arbetarnes ställning, samt i en Frauen-Zeitung för behandling af
dithörande ämnen, hvilken efter några år indrogs. Såsom ännu
ett uttryck ’af tidens riktning kan nämnas att Hippels båda
ofvannämda skrifter utkommo på 1840-talet i nya upplagor.
Den qvinna, som inlemnade petitionen för sina arbetande
medsystrar, och uppsatte den anförda Frauen-Zeitung, var
författarinnan Louise Otto, hvilken på grund häraf i våra ögon
framstår såsom en af de tidigaste förkämparne för
qvinnofrågan inom det moderna samhället.
Under följande decennium utgjorde qvinnouppfostran och
den rätta organisationen af högre läroanstalter för den qvin-
lärarinnebildningen i Preussen, tillgänglig i Kgl. lärarinneseminariets
bibliotek). Huru i nyaste tid möten hållits, föreningar och tidskrifter
uppstått, m. m. i syfte att fullfölja reformen; men huru, i trots at hela
denna vackra utveckling, som tjenat andra folk till mönster, det qvinliga
undervisningsväsendet i Tyskland stannat på halfva vägen, och huru
särskildt de tyska pedagogerna, i strid mot framstående vetenskapsmän så
väl som mot enskilda lärarinnor och lärarinneföreningar, ifra för att man
må kringgärda, icke blott qvinnobildningen i allmänhet utan ock
lära-rlnnebildningen, och området för lärarinnornas verksamhet inom
flickskolan, med oöfverstigliga stängsel — det kunna vi här endast antyda,
men hänvisa för vidare upplysning i ämnet till redogörelsen för den sista
stora Lehrertag i Hamburg, samt till tidningarne Nexie Balmen,
Haus-frauen Zeitung, Der I&auen Anwalt, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
