Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
12, Hemmets ord,
Af Esaias Tegnér.
Kärlek (forfs. från l:sta häftet.)
Ordet käresta är hos oss ett folkligt uttryck för »fästmö»;
i. Danmark nyttjas Kæreste äfven om fästmannen. Det är elakt
af de skandinaviska språken, eller fastmer, det är en skam för
oss och våra föregångare som utbildat dessa språk, att man
anses upphöra att för hvarandra vara »den käraste» i samma
ögonblick man från trolofvad blir man och hustru.
I detta hänseende visade sig både danskan och svenskan
fordom mera till sin fördel än nu. Holberg använder ofta
Kæreste i betydelsen »hustru», och under 1600-talet kunde
man på samma sätt äfven hos oss tala om sin kärsta.
Liksom ordet kär icke finnes i något germaniskt språk
utanför norden, så är äfven verbet älska inskränkt till de
skandinaviska tungorna. Måhända är det bildadt af ett adjektiv
älsk, som tämligen tidigt träffas i nordiska skrifter. Det
isländska elskr at einum betyder »tillgifven någon», eller kanske
egentligen »varm för någon». Stammen till detta älsk kan
nämligen sökas i ett hos oss förloradt men i anglosaxernas språk
bevaradt verb celan »brinna», hvaraf äfven vårt eld är härledt.
Sammanställningen af kärleken med elden är gammal: redan
i Höga Visan heter det om kärleken att den är »en låge, som
mycket vatten ej förmår utsläcka eller strömmar fördränka».
Och vår egen samtid upptager i uttrycket flamma, användt om
den älskade, återigen samma bild.
Det bör likväl ej fördöljas, att om också ingen bättre
etymologi för ordet älska står oss till buds än den vi här försökt,
dock vissa svårigheter äro förknippade med denna. — Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
