- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
137

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

det danska opelslie, användt i betydelsen »uppdraga och vårda
blommor», föres tanken- äfven på ett möjligt sammanhang med
det latinska Clio »föda-, nära» och vårt därmed sammanhängande
alster. Men den nämnda betydelsen hos det sammansatta
danska ordet är väl snarare själf härledd.

Få visst sätt må det anses vara i sin ordning att något
etymologiskt dunkel höljer de språkliga uttrycken för en
känsla, som själf på ett så mystiskt sätt väller fram ur
människohjärtats hemlighetsfullaste djup.

Älskog skrefs af 16- ocli 1700-talens författare ofta
älsk-håg och ansågs vara bildadt genom sammansättning med håg.
Denna härledning af ordet är emellertid ingalunda höjd öfver
tvifvel; det är till och med sannolikt att ordets tidigast
brukade svenska form älskoghe innehåller samma ändelse som
afvog, idog, biltog, förlängd med ett sedan förloradt,
substantivbildande -e. Man skref på samma sätt stundom girhug
för girug, girig. I alla händelser intygar en sådan vers som

sden älskog vänd din håg ifrån»
att vi nu ej längre hafva den förstnämnda etymologien
lefvande för vår uppfattning.

Om vi inom folkvisan och i stycken som äro diktade i
dennas tonart, ännu ofta höra talas om älskog — till och med
om en »älskogsblomma» — så har dock uttrycket numera lios
oss knappast en fullt allvarlig klang, åtminstone icke i prosa.
Det föres oftare på läpparne af den som gör sig rolig öfver en
annans kärlek,, än af den som själf står under kärlekens välde.

I Danmark har det motsvarande ordet en högre rang,
fastän äfven danskan gör skillnad mellan Elskov och Kærlighed.
Elskov är det egentliga uttrycket för den svärmande,
romantiska känslan mellan man och kvinna; Kærlighed är ett
allmännare begrepp, som i sig innesluter Elskov, men som äfven
kan sägas t. ex. om brödrakärleken ocli om Guds kärlek mot
människorna. Noras berömda replik i Ibsens »Dukkehjem»:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free