Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Huru hon fyllde den, framgår af de meddelanden vi
erhållit af en Linköpingsbo, hvilken, enligt sina egna ord,
visserligen ej stått friherrinnan Ugglas nära, men dock sett och
erfarit tillräckligt af henne för att kunna aflägga ett
anspråkslöst vittnesbörd om hennes ädla personlighet och dess inflytande.
Hösten 1858 inflyttade den nya, i länet fullkomligt okända
landshöfdingen, med sin unga fru och deras 7-årige son, Samuel,
i det gamla slottet på höjden bortom den herrliga domkyrkan
i Linköping. I staden väntade man måhända då, att der skulle
uppstå, ett litet Stockholmslif i smått med något af den
mousserande esprit och den fina bouquet af belefvenliet, som
anses tillhöra visit- och supélifvet i hufvudstadens »haute volée.»
Men i dess ställe förnam man, att den nya landshöfdingfrun
oaflåtligt egnade alla förmiddagar åt sin sons undervisning.
Man hörde henne med älskvärd, men bestämd öppenhet
förklara, att. det- endast vore vid de två gånger i månaden
återkommande »mottagningarne», som hon med nöje tog emot
besök. Man iakttog vidare den enkelhet, som rådde vid dessa
mottagningar, medan lyxen och prakten sparades till festligare
tillfällen, och blef så troligen en smula förvånad. När man
ytterligare fann, att värdinnan i sin lätta och mångsidiga
konversation föga eller intet upptog af dagens och ortens
on-dits, utan mest sysselsatte sig med tidens allvarliga spörjsmftl,
och ofta inlockade tänkande män i lifligt meningsutbyte på
andliga områden, hvilka dittills varit bannlysta från
umgänges-lifvet — då märkte man, att man här hade en belt ny
företeelse framför sig, hvilken näppeligen kunde vara ett blott
aftryck af sättet att vara inom le beau monde i hufvudstaden.
Onekligen, skrifver vår korrespondent, var friherrinnan
Ugglas af naturen aristokratiskt anlagd och saknade.kanske naturlig
lätthet att sätta sig in i ett litet samhälles hvardags- och
hemförhållanden; detta jemte det faktum, att hennes tankar rörde
sig mera kring allmänna än enskilda intressen gjorde, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
